Skyddsjakt på två vargar i Gävleborg

Naturvårdsverket bryter sin mycket restriktiva hållning till skyddsjakt på varg. Fram till den 26 mars får de två vargarna i Svartboreviret skjutas av jägare som valts ut av länsstyrelsens jaktledare. I södra Hälsingland, i Ovanåkers och Bollnäs kommun, har vargarna orsakat stora skador. Förra året dödades ett 30-tal får och tre jakthundar.

De senaste tio åren har närmare 100 ansökningar om skyddsjakt kommit in till Naturvårdsverket. Men bara fem har beviljats. Det här beslutet kan ses som ett trendbrott. Naturvårdsverket anser att reviret i Svartbo är ”problemvargar” som nu måste bort.

Jägarnas Riksförbund tillhör de som ansökt om skyddsjakt. Hans Degerman, distriktsordförande i Gästrikland, är glad över beskedet.

– Det här bevisar att man lokalt inte är så maktlös mot myndigheter som ofta görs gällande från olika håll. Det här paret har verkligen kvalificerat sig. Nu får vi bara hoppas att politikerna ändrar på rovdjurspolitiken, säger han till tidningen Ljusnan.

Susanna Löfgren är chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Hon håller med om att verket hittills varit återhållsamt med att ge tillstånd till skyddsjakt på varg.

”Det finns starka skäl”

– Innan riksdagens etappmål för varg nåtts krävs starka skäl för skyddsjakt. Det finns i det här fallet, säger Susanna Löfgren.

På tio år har bara fem vargar fått fällas. Tre av dem har rapporterats fällda.

Varje fall är unikt och måste beslutas för sig. Naturvårdsverket har inte några fasta kriterier för att tillåta skyddsjakt. Det finns alltså ingen gräns för hur många tamdjur som får dödas eller skadas av varg.

Vargarna i Svartboreviret har vid upprepade tillfällen angripit tamdjur. I höstas besöktes tre fårbesättningar i området av varg och ett 30-tal får dödades. Senare under hösten angreps på kort tid fyra jakthundar, varav tre dödades.

– De flesta vargar orsakar inga skador alls på tamdjur. Men vargar med det här beteendet är problematiska. De minskar möjligheterna för tamdjursägare och jägare att acceptera att vargar etableras i området, kommenterar Susanna Löfgren.

Naturvårdsverket avslog i höstas ansökan om skyddsjakt på vargar i Svartboområdet. Det skedde efter angreppen på fåren. Naturvårdsverket bedömde då att det fanns andra åtgärder för att förebygga skador, till exempel att sätta upp rovdjurssäkra elstängsel.

Nytt beslut när jakthundar dödats

Nya ansökningar om skyddsjakt kom in efter angreppen på jakthundarna. Frågan var om samma vargar låg bakom alla angreppen på får och jakthundar i området.

Det finns fyra andra revir i det här området i gränstrakterna mellan Dalarna och Gävleborg. Viltskadecenter och länsstyrelsen utredde frågan. De bedömde att det är vargarna från Svartboreviret som gjort alla angreppen.

Länsstyrelsen tillstyrkte skyddsjakt. Villkoret var att det inte var vargar österifrån, som kan minska inaveln i den svenska vargstammen. Invandrade vargar från öster har värdefulla nya gener. Men de två vargarna i Svartboreviret tillhör den skandinaviska stammen. Det visar DNA-analyser från spillning.

Ny varg från öst

En ny östlig varg har vandrat in från öster och befinner sig nu i Norrbotten. Naturvårdsverket har beslutat att vargen får märkas med GPS-sändare. Då kan den pejlas av länsstyrelsen och skador på rennäringen förebyggas. Det ökar chansen för vargen att ta sig ner genom Sverige och förenas med de skandinaviska släktingarna.

I fjol blev det nya vargkullar i tre av de andra reviren i området. I landet som helhet var det 13 föryngringar (vargkullar), varav två i gränstrakterna mot Norge. Det innebär att det totalt finns cirka 130 vargar i Sverige, enligt Naturvårdsverket.

Riksdagens etappmål är 20 föryngringar, det vill säga att 20 honor föder valpar årligen.

Som väntat är vargvännerna kritiska till skyddsjakten. Ulf Stridsberg, Svenska rovdjursföreningen, befarar att det kan komma fler beslut om skyddsjakt på varg, trots att det gäller individer som kan vara genetiskt viktiga.

En av vargarna i Svartboreviret härstammar från vargar i Furudal, som hör till de minst inavlade i landet, hävdar Ulf Stridsberg.

Jaktledare utsedd av länsstyrelsen

Skyddsjakten organiseras av länsstyrelsen, som utser jaktledare och biträdande jaktledare. Jakten pågår fram till den 26 mars.

Åteljakt är inte tillåtet, men hund får användas. Snöskoter får användas för spårning.

Enligt Lars Bonde, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen, har en jaktledare utsetts.

– De som ska delta i jakten är lokalt folk som känner trakten, säger han till Ljusnan

Vem jaktledaren är hålls hemligt tills vidare.