Det är viktigt med en god hygien vid slakten, för matförgiftningsbakterier är vanliga i den svenska vildsvinsstammen.
Foto: Mikael Grennard/SLU Det är viktigt med en god hygien vid slakten, för matförgiftningsbakterier är vanliga i den svenska vildsvinsstammen.

Smittorisker med vildsvinskött

Matförgiftningsbakterier är vanliga i den svenska vildsvinsstammen. Därför bör man vara mycket noggrann med hygienen både vid slakt och senare hantering av köttet. Det visar en färsk avhandling från SLU.

– Matförgiftningsbakterier finns främst i svalget, men även i mag-tarmkanalen hos vildsvin. För att undvika förorening av slaktkropp och kött är det därför viktigt med god hygien vid slakten, säger Axel Sannö i ett pressmeddelande.
På fredag försvarar han sin doktorsavhandling på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I den ges en fördjupad bild av den smittorisk som vildsvin kan innebära för jägare och köttkonsumenter.
Axel Sannö har tillsammans med sina kollegor utvecklat ett molekylärt diagnostest som påvisar dna från viktiga bakterier. Sedan har de gjort tester på slaktkroppar, avföring och köttfärs.

Bakterier i hälften av grisarna
Undersökningarna har fokuserat på stammar av bland annat salmonella och colibakterier. Och det visade sig att matförgiftningsbakterier är vanligt förekommande bland svenska vildsvin. I omkring hälften av de 178 undersökta vildsvinen, som kom både från jaktgods och privata jägare, fanns det dna från minst en av de tre bakterierna.
Vid undersökningen av vildsvinsfärs testades 20 prover som hade lämnats in av jägare, och ytterligare 12 konsumentförpackningar. I färsen från jägarna påvisades dna från Yersinia enterocolitica – som på människa kan ge diarréer, kräkningar och buksmärtor – i fyra prover, och i proverna från dagligvaruhandeln och vilthanteringsanläggningarna fanns bakterien i sex prover.

Risk för jägare
– Det här innebär att det finns en risk för dem som hanterar och konsumerar färsen, vilket oftast är jägarna själva, och det är viktigt att denna information sprids, säger Axel Sannö.
Den nya molekylära dna-testmetoden visade sig vara väl anpassad för att påvisa förekomst av salmonellabakterier och Yersinia enterocolitica, men det krävs ytterligare utvecklingsarbete för att den ska fungera lika bra för Yersinia pseudotuberculosis.
En stor fördel med metoden är att den ger svar redan inom fyra arbetsdagar, till skillnad från äldre analysmetoderna som är mer tidskrävande.