9.30: Välkomna till den tredje dagen av rättegången i dete så kallade ”Lillhärdalmålet”. Idag fortsätter vi med inspelade förhör från tingsrätten.
9.35: Dagen inleds med förhör med Håkan Sand, vargforskade vid SLU, Grimsö. Han berättar om den forskning som pågick på de aktuella vargarna i Tandsjöreviret.
Tre valpar överlevde ett år
Åklagaren frågar Sand hur många av de första valparna som föddes som överlevde från våren 2011 till våren 2012 och får till svar att sannolikt 3 valpar överlevt till 1 års ålder.
Det verkar alltså inte ha pågått någon massiv illegal jakt under valparnas första levnadsår. Sand visar nu bilder på de märkta vargarnas positioner i det aktuella området under dagarna 2-6 maj 2012. Tiken hade sin lya i området och hanen har rört sig i området mellan lyan och en slagen älg i kanten av Rövarberget under de aktuella dagarna. Klart är att hanen har rört sig i ungefär samma område som huvudsakligen skoterföraren, men vargen och skotern har också huvudsakligen rört sig i området kring ån sexan, där de alltså ska ha rekat efter bäver.
Naturbevakaren i helikoptern
9.45: Förhör nu med en av naturbevakarna i Dalarna, den som satt i helikoptern den aktuella dagen. Han berättar om hur han har färdats i området dagen innan insatsen. Det är hans iakttagelser bland annat som föranlett insatsen. Vad han sett är bilspår och vargspår och hur någon har klivit ur bilen och tittat på vargspåren.
”De är på flykt”
10.00: Nu redogör naturbevakaren för hur helikopterfärden gick till. Naturbevakarens berättelse i rätten hur helikoptern har flugit stämmer överens med den inspelning vi har sett. I rätten säger han dock att han tyckte poliserna på marken skulle ”åka in och prata med dem” men i inspelningen från helikoptern hör vi honom säga ord snarare i stil med ”de måste åka in och nypa dem fort”. Nu säger han att han ”tyckte det kändes som att de ville lämna området”, men i helikoptern fick vi höra honom säga snarare ”De är på flykt”. Så som han låter i Tingsrätten känns det som att han försöker förmildra hans kommentarer från helikoptern, kommentarer som ger känslan av att han dramatiserar händelseförloppet.
Missvisande
10.15: Åklagaren är färdig med naturbevakaren och lämnar över ordet till advokaterna. Advokaten frågar naturbevakaren om han kan se vart skoterspår och vargspår tagit vägen när de kört in i skogen, och det kan han ju inte veta. Advokaten fortsätter med att poängtera att en av de kartor som förekommer är missvisande. Ett vargspår från 5 maj är inritat samtidigt med de misstänktas förehavanden den 6 maj. Naturbevakaren medger att det blir missvisande och att det beror på försumbarhet från hans sida.
Adrenalinpåslag och frustration
Advokaten frågar om varför de åkte upp till området den 5 maj, och får till svar att de skulle kolla så det var lugnt i området. Advokaten frågar om de påstådda ”tips” som förekommit i utredningen och de härrör sig till ett samtal som inkommit någon dag innan om att det kan vara värt att hålla ett extra öga på Rövarberget. Advokaten frågar nu naturbevakaren om hans uttalanden i helikoptern och får till svar att uttalanden beror på adrenalinpåslag och frustration över att poliserna inte kan ta sig in i området. De uppgifter som skoterföraren lämnar till naturbevakaren stämmer också överens med vad som observerats från helikoptern, så där förekom inget som gjorde situationen mer misstänkt.
10.25: En av de andra advokaterna tar nu över och klargör att de misstänkta har uppgett till honom att de var ute för att reka efter bäver.
Frågor om polisinsatsen
10.30: Nu tar en tredje advokat vid och frågar om vad som föranlett den, förhållandevis, stora polisinsatsen. Han hänvisar återigen till telefonsamtalet på torsdagen eller fredagen, där en dam ringt och tipsat om att de ska titta lite närmare på området kring Rövarberget. Han medger att det förvisso var kryptiskt men att de ändå skulle till området och titta. Att poliserna var med menar han var förplanerat – den aktuella helgen skulle länsstyrelsen och polisen genomföra kontroller tillsammans. Advokaten fortsätter fråga om det påstådda tipssamtalet, som naturbevakaren medger att han får många, och att de ofta är kryptiska. Det ska alltså ha varit ett tipssamtal samt observationer under lördagen av bilspår och vargspår som föranlett en insats med flera polisbilar samt en polishelikopter.
Förutfattade meningar?
Advokaten fortsätter med att fråga om naturbevakaren kanske haft förutfattade meningar om situationen, att det är därför han uttryckt sig på det vis som han gjorde i helikoptern. Naturbevakaren håller inte riktigt med om detta utan menar att hans iakttagelser (vargspår, bilspår och skoterspår reds.anm.) gjort honom så misstänksam.
OK följa vargspår
10.35: Den fjärde advokaten fortsätter ställa frågor om det påstådda tipssamtalet. Advokaten ifrågasätter att naturbevakaren bestämmer sig för att dra igång en så stor operation baserat på enbart dessa lösa tips och observationer. Åklagaren protesterar och menar att det var en planerad insats sedan tidigare, men advokaten står på sig och tycker fortfarande att insatsen är oproportionerligt stor i förhållande till misstankarna. Naturbevakaren medger även på en direkt fråga från advokaten att det är OK att följa ett vargspår, att det inte automatiskt ska medföra att man blir misstänkt för illegal jakt. Även denna advokat ifrågasätter naturbevakarens formuleringar i helikoptern. Att naturbevakaren säger ”De ser skärrade ut”, när bilen enligt advokatens mening kör sakta framåt längs en grusväg. Naturbevakaren menar då att detta uttalande beror på adrenalinpåslaget.
Såg inte ut som flykt
Naturbevakaren får också frågan om han tycker det ser ut som att de flyr, men nu säger han att han egentligen inte tycker att de verkar vara på flykt. Inte heller personerna som de kontrollerar vid bilarna verkar skärrade. Vid frågan om naturbevakaren sett några bäverspår svarar han att det har han inte gjort. I tidigare förhör har han dock blandat uppgifterna och hävdat både att han inte sett några bäverspår men senare att han sett gamla bäverspår. Han vet dock att det finns bäver i sexan. Han medger att de ”kan väl ha” rekat inför en bäverjakt.
Sågs det några ”passare”?
10.45: Nu till den femte och sista advokaten. Han frågar om naturbevakarens tidigare erfarenhet av jaktbrottsutredningar, vilket han tidigare inte varit med om. Vidare frågar advokaten om naturbevakaren sett några tecken, från luft eller mark, på att någon har stått på pass. Det har han inte gjort.
Svårt att inte bli misstänkt
10.50: Åklagaren ställer vidare frågor om en karta men det är oklart vad hon söker för svar. En av advokaterna frågar nu vidare om det är naturbevakarens uppfattning att varg ofta går på vägar, vilket han håller med om att de gör. Advokaten frågar hur man ska gå till väga för att inte bli misstänkt för jaktbrott, eftersom vilda djur gärna rör sig på vägar? Naturbevakaren medger att det kan vara svårt.
Frågor från rätten
10.55: Rätten ställer nu tilläggsfrågor om insatsen som planerats med polis. Han tror att det planerades veckan innan att det skulle vara en gemensam insats (polis och naturbevakare) under helgen, men detaljerna har planerats senare. Sådana här gemensamma insatser genomförs då och då, rutinmässigt. Även rätten frågar om de vargspår som ritats in på en karta som är från lördagen och frågar om han har iaktagit några spår från marken under söndagen, vilket han inte gjort.
Vill inte yttra sig
11.00: En av advokaterna frågar också om skoterföraren uppgett att han sett helikoptern innan de gick ner och pratade med honom, vilket han uppgett att han gjort. Advokaten undrar om det inte är konstigt att han ska ha fortsatt spåra varg om han nu vetat om helikoptern, men det vill inte naturbevakaren yttra sig kring.
Finner det anmärkningsvärt
11.15: Nu följer inspelat förhör med ytterligare en av naturbevakarna, som då arbetade på länsstyrelsen Dalarna och länsstyrelsen Gävleborg. Åklagaren ställer frågor om hans tjänst och kunskaper. Denna naturbevakare var, tillsammans med den förra naturbevakaren som hördes, med i området på lördagen den 5 maj. Hans redogörelse av vad som hände på lördagen är i huvudsak samma som den förra naturbevakaren berättade. Naturbevakaren tycker att det är anmärkningsvärt att någon har kört bil i det aktuella området eftersom det var så dåliga vägar, och dessutom att någon är ute och går i nysnön. ”Det är inte vem som helst som gör det”. Nu över till vad som skett den aktuella dagen, 6 maj. Naturbevakaren har huvudsakligen varit stationerad vid den södra infarten, tillsammans med poliser. Så småningom åker dock polisbilar in i området norrifrån, men eftersom polisen inte kommer in med bilar söderifrån avvaktar de tills bilarna kommer ut ur området. Efter att de misstänkta har gripts får naturbevakarna order från polis om att åka in i området och göra spårningar för att reda ut vad som hänt. Detta gör naturbevakaren med en annan naturbevakare. Innan de hinner åka kommer dock skoterföraren körande i en bil för att förklara att han har varit i området och berätta vad han har gjort.
Jakttillsyningsman
13.20: Alla mätta och belåtna och rättegången fortsätter där det slutade före lunch. Det är alltså advokaternas tur att ställa frågor till naturbevakare nummer 2. Advokaten ifrågasätter varför det är underligt eller olagligt att människor är intresserade av vargspår. Naturbevakaren håller med om att det inte är underligt i sig att folk är intresserade av vargspår, men framhärdar ändå att det är uppenbart att dessa människor enbart varit på platsen för att spåra varg. Nu tar en annan advokat vid och frågar naturbevakaren vilka kunskaper han har för att genomföra den, närmast polisiära, platsundersökningen som genomförts av naturbevakarna på söndagen. Naturbevakarens enda utbildning är det som han fick när han gick kursen för att bli jakttillsyningsman.
Hört talas om tips
Den här naturbevakaren säger att han har hört det pratas om ett tips, men han vet inget närmare om det. Advokaten försöker också reda ut hur många bilar som naturbevakaren har sett spår efter. I första förhöret har han sagt att det är 4 fordon men nu säger han att det är 3 fordon. Han minns inte vad de uppgifterna kommer ifrån. Den tredje advokaten tar nu vid och ställer frågor om hur bäverjakt går till. Naturbevakaren bekräftar att bäverjakt förutsätter ordentliga förberedelser för att bli effektiv. Man måste hitta de platser som är aktiva för året.
Konstigt?
Advokaten frågar om det är något konstigt med att en jakt- och naturintresserad person går efter vargspår ett par hundra meter. Det tycker naturbevakaren absolut att det är, i synnerhet i så dåligt före. Även denna naturbevakare håller med om att vargar gärna går på vägar. Han menar att det syntes att det här tillfället var speciellt. Det var utstuderat att personerna har följt vargspåren när de går av vägarna och de var för intresserade av vargspåren. Det var bland annat de här iakttagelserna som gjorde att de bedömde att tillslaget skulle göras. Naturbevakaren menar att det är ännu mer intressant att spåra just i detta revir eftersom valparna försvann ur reviret två år tidigare. Samma hade skett i grannreviret.
13.45: Åklagaren vill nu höra vittnet om vad som skett under måndagen den 7 maj. Det han gjorde under måndagen var att förevisa områden för den polis, som med hjälp av en hund, skulle söka efter vapendelar.
Var i ett annat område
Han berättar att han var i ett annat område på lördagen tillsammans med polisen i ett kombinerat tillsyns och förebyggande ärende. På eftermiddagen får han samtal från en av de andra naturbevakarna, som har varit i området på lördagen och då sett spår som de misstänkte skulle innebära att illegal jakt skulle förekomma. Tillsammans med poliser bestämde de då att de skulle återkomma till området under söndagen tillsammans med två civila polisbilar och en polishelikopter.
Den aktuella dagen befann sig naturbevakaren tillsammans med en av poliserna i en civil polisbil. När de gripna personerna väl kommit till polisbilen blev hans uppgift att fotografera de misstänktas bilar och skor samt mäta däckmönster på bilarna. Naturbevakaren hade även med sig en hund som skulle hjälpa honom vid eventuella sök. Hunden var då under utbildning – en utbildning som sedan avbröts eftersom hunden inte mötte hans förväntningar på hur duktig hunden behövde vara.
Naturbevakaren har sökt av vissa av vägarna med sin hund och har på ett ställe hittat några köttbitar som han upplevt som kastade från bil eftersom det inte fanns några människospår. Naturbevakaren har också sett spår som han tolkat som att någon har ”stått på pass” och blickat ut över ett hygge. Samma naturbevakare är också den som var med och fann de två laddade magasin som hittats i området. Nu visas bilder på de köttbitar som naturbevakaren har funnit i vägkanten längs en av stickvägarna. Samma naturbevakare hittade även frolic och någon skinkskiva i vägkanten i det aktuella området.
Visar bilder av spår
På måndagen dök naturbevakaren upp lite senare än de andra i området och sökte då vidare efter köttbitar men hittade inget mer. Åklagaren fortsätter lägga på bilder tagna av naturbevakaren och ber honom kommentera dem efterhand. Bilderna föreställer ömsom skoterspår och ömsom människospår på olika ställen. Bilder som går att tolka på många sätt och naturbevakaren har tolkat det som att någon sökt efter något men även som att en person har stått på ”pass” och blickat ut över ett hygge.
14.35: Åklagaren verkar nu vara klar med den delen av förhöret som avser vad naturbevakaren har gjort på platsen under dagarna. Nu går hon vidare till att fråga om vad som föranlett denna ovanligt stora insats under söndagen den 6 maj. Han menar att det kommit något tips som innebar att de skulle hålla koll på området och att det kan ha föranlett det.
Var hunden kopplad eller lös
14.40: Åklagaren är klar och advokaterna tar över. Den första advokaten börjar med att fråga om hunden som medfördes på platsen. Har man hunden kopplad eller lös? Kopplad, svarar naturbevakaren, eftersom han vet av erfarenhet att det han sökte efter (köttbitar) kan innehålla gift. Detta betyder, menar advokaten, att hunden kan ha avsatt avtryck och därmed försvårat platsundersökningarna. Något som tillbakavisas av naturbevakaren eftersom hans hund avsätter små spår, närmare rävstorlek än vargstorlek. En bild finns där hunden är lös och advokaten ifrågasätter varför han går med sin hund lös i ett område där han misstänker att det finns giftigt kött utlagt.
Naturbevakaren menar att han har sådan kontroll över sin hund att han kan säga åt den att stanna om den markerar för något. Advokaten går nu vidare och frågar om naturbevakaren har kontrollspårat människo- och vargspår för att säkerställa om någon spårning av varg har förekommit. Det var inte hans uppgift, menar han, utan han skulle söka efter köttbitar eller annat ätbart. Advokaten frågar om naturbevakaren kan säga att det ”spring” som han upplever han sett på vargspåren längs vägen prompt måste betyda att vargarna har sökt efter fler köttbitar. Han svarar att han tror det är det, men kan naturligtvis inte veta exakt.
14.55: Nu tar den tredje advokaten över och vill fråga varför denna insats har dragits igång. Det som föranlett detta är alltså bilspår vid rövarberget och en person som följt vargspår i terräng (på lördagen). Advokaten frågar naturbevakaren om det var ett tillslag eller normalt tillsynsarbete som skedde på söndagen. Naturbevakaren svävar på svaret och vill inte riktigt definiera om det är ett tillslag eller vanlig tillsyn.
Vill inte svara
Advokaten framhärdar och undrar om det är brukligt vid tillsyn att man antecknar registreringsnummer på bilar? Det är det generellt inte, men han gjorde det den här gången efter polisens inrådan. Han antecknade även registreringsnummer på bilar som de såg på riksvägen. Vem som tog detta beslutet, naturbevakaren eller polisen, vill han inte svara på. Advokaten undrar om det är så, att när naturbevakaren åker upp på söndagen, redan känner till några av personernas namn och redan misstänker dem för illegal jakt? Naturbevakaren svarar bestämt att han inte känner till dessa personers namn sedan tidigare och aldrig haft med dem att göra tidigare.
15.05: Ytterligare en advokat ställer frågor som rör köttbitarna som naturbevakaren hittat. Han undrar om han kan säga när de placerats där, om det är före eller efter snöfallet. Han har svårt att avgöra det direkt, men han tror att det är placerat där före snöfallet. Detsamma tror han gäller för frolicen och skinkskivorna som han hittat.
Förhör med den sista naturbevakaren
15.30: Efter en kort paus blir det nu förhör med den sista naturbevakaren som var inblandad. Han arbetar som naturbevakare på länsstyrelsen i Dalarna. Han har blivit kontaktad på kvällen den 6 maj och ombedd att komma till området på måndagen den 7 maj för att hjälpa till att reda ut några spår som de inte lyckats reda ut på söndagen. Han spårar varg och människa i ca 450 meter, vilket han bedömde som ett kortare spår. När han var klar tog han kontakt med en av de andra naturbevakarna för att få nya instruktioner. han blev då ombedd att åka runt på vägarna i området för att se om han kunnat se något intressant. På ett ställe hade bilar stannat på vägen, precis där vägen och ån går ihop. Där har en person gått ut och ställt sig på vägens västra sida och han tyckte det såg ut som att personen har kastat något. Detta baserar han på hur fotspåren såg ut på marken, den ena foten riktad rakt fram och den andra lätt vinklad åt höger.
Kan inte säga när varg var i området
15.40: Den första advokaten tar över förhöret med naturbevakaren. Advokaten frågar om det funnits någon varg i området den 6 maj. Naturbevakaren svarar att spåren tyder på att det funnits varg i området under dygnet den 6 maj, men han kan inte svara mer exakt på när vargen har varit där.
15.45: Ytterligare en advokat fyller i och frågar om hur han tolkar spåret som att någon har kastat något. Naturbevakaren menar att det enbart är hans tolkning av spåret, inget han kan veta med säkerhet. Personen kan naturligtvis ha gjort något annat också, men han kan ha kastat något. Han menar att fötternas ställning innebär att de inte kan ha ”rekat” bäver, tydligen så står man inte så när man tittar. På en fråga från advokaten menar han att han inte sett några bäverspår, fast han i ett förhör i anslutning till händelsen sagt att han inte tittade efter bäverspår.
15.50: Den sista advokaten fyller i och fortsätter fråga om han tror sig ha sett några bäverspår eller inte. Naturbevakaren säger att han tack vare sitt stora intresse för fotografering antagligen hade märkt om han sett några färska bäverspår.
15.50: Åklagaren fortsätter fylla i med ytterligare följdfrågor. Hon undrar om personen är aktiv spårare i detta område, vilket han bekräftar att han är. Åklagaren läser upp ur tidigare förhör där naturbevakaren sagt att han då inte har sett några färska bäverspår.
15.55: Advokaterna fortsätter fråga om någon har undersökt platsen där han upplever att någon kan ha stått och kastat något. Han vet inte om någon har gjort det. Advokaten läser då upp ur tidigare förhör (från 11 maj) att en hundförare visst har besökt platsen utan att finna något av intresse. Naturbevakaren säger då att han inte minns det nu, men kan inte svara på frågan om det är troligare att hans minne är bättre nu än den 11 maj.
Förhör släkting om SMS
15.55: Nu inleds ett förhör med en släkting till en av de tilltalade. Denne har skickat ett SMS till en av de tilltalade med orden ”Poliser i Olingskog”. Han får först lite frågor från åklagaren om hans kopplingar till de misstänkta, som han känner antingen väl eller flyktigt. På frågan från åklagaren om han minns SMS:et säger han att han klart reagerade på de blåljus som kom körande på bilen, för han har aldrig sett en bil köra så fort. Han påstår sig ha skrivit något i stil med ”Blåljus på väg”, men minns inte det SMS som åklagaren påstår sig ha skrivit. Det är i och för sig inget konstigt att använda ”Olingskog” som en platsangivelse, det är så området benämns. Att han har skickat ett SMS till den misstänkta var för att denne person också bor nära vägen och därför kanske kunnat utreda varför det kom en polisbil i så hög fart.
Fel på telefontiden
16.00: Nu förhörs en av polisens IT-forensiker.
Han får frågor från åklagaren om vad hans arbetsuppgifter innebär, vilket huvudsakligen innebär analys av till exempel telefoner och datorer. Han har själv inte gjort analysen utan enbart tolkat resultaten som gjorts av en kollega något år tidigare. Telefonen som det handlar om i förhöret går fel, vilket gjort att tiderna i de skickade SMS:en blir felaktigt. Det ska därför läggas på 2 timmar och 57 minuter på tiden för att få korrekt sommartid.
Förhöret med IT-forensikern går alltså ut på att utröna att de tider som förekommer i rättegången är korrekta.
16.10: Advokaten till den tilltalade som har ägt den felinställda telefonen undrar om man verkligen kan ha en telefon där displayen visar rätt tid, men själva telefonens tid är felaktig. Det är absolut möjligt, menar IT-forensikern och förklarar det på ett sätt som Jakt & Jägares utsände inte till fullo begriper, men advokaten är nöjd med svaret.
16.10: Hovrättens ordförande konstaterar att det är ostridigt att telefonen varit felaktigt inställt (även om ingen verkar till fullo förstå varför) och att alla parter är nöjda med det. Hon avbryter därför det inspelade förhöret i förtid.
SMS om pågående vargjakt, ett skämt sänt från hemmet
16.10: Nu rings den misstänkte skoterförarens före detta sambo upp. Hon ska vittna, via telefon, angående det SMS som den tilltalade har skickat till hennes syster med innebörden att han var ute och jagade varg. Vittnet vittnar inte under ed, det får nämligen inte närstående göra, men rättens ordförande förutsätter att det ändå är sanningen hon säger. Vittnet är införstådd med detta och den tilltalades försvarare tar till orda.
16.15: Advokaten frågar vittnet om hon minns vad som hände den 6 maj, vilket hon säger att hon gör. Den aktuella dagen minns hon att hon kommit hem från jobbet. Då har den tilltalade berättat övergripande vad som hänt den dagen. Kvällen före, den 5 maj, när det aktuella SMS:et är skickat,minns hon att den tilltalade hade ont i nacken och att de därför gått och lagt sig tidigt och pratat.
Hon minns inte om några SMS har skickats till eller från den tilltalade under kvällen. När advokaten läser upp SMS:et som är skickat till hennes lillasyster med lydelse ”Ute och jagar varg:) nej men ja” minns hon fortfarande inte SMS:et, men säger att det är lättförklarat. Den tilltalade och vittnets mor är båda intresserade av djur och natur och brukar ha diskussioner om detta. Bland annat brukar de diskutera varg. Den tilltalade gillar att skoja och provocera, vilket lett till denna jargong. När han då skriver att han är ute och jagar varg är det helt enkelt ett skämt.
Sammanfattningsvis är den tilltalade inte ute och jagar varg den aktuella kvällen. Han låg i sängen. Förhöret avslutas med vittnet.
16.20: Rätten går nu igenom personalia med de tilltalade. Sammanfattningsvis ska nämnas att de alla lever socialt väletablerade liv utan betungande kriminell belastning. Deras frihetsberövande har, förutom psykiskt lidande, gjort att de har påverkats genom att de inte kunnat jaga och haft sina vapen beslagtagna.
16.45: Dagen avslutas och vi återkommer i morgon vid 9.30. Då blir det bland annat slutpläderingar.