Att älgstammen ökat lika mycket som antalet älgolyckor i trafiken går inte att hävda, säger de viltexperter som Jakt & Jägare talat med.
Foto: Mikael Grennard Att älgstammen ökat lika mycket som antalet älgolyckor i trafiken går inte att hävda, säger de viltexperter som Jakt & Jägare talat med.

Snödjup trolig förklaring till fler viltolyckor

Älgolyckorna ökar med över 30 procent enligt älgskadefondsföreningen, som tror att det kan bero på ökande viltstammar.
Men varken vägverket, forskare eller andra bedömare tror på den slutsatsen. En mer sannolik förklaring är att man jämför en snörik vinter med en snöfattig.
– Jag blev förvånad när jag så nyhetsrapporteringen kring olycksstatistiken, säger Anders Sjölund, ekolog vid Vägverket i Borlänge.

Älgskadefondsföreningen har jämfört första kvartalet förra året med första kvartalet i år. Viltolyckorna har formligen exploderat i Sverige, särskilt älgolyckorna som ökade med över 30 procent. I län som Västmanland, Gävleborg och Uppsala har olyckorna mer än fördubblats – i Örebro län till och med tredubblats.
Älgskadefondsföreningen säger i sitt pressmeddelande att en ökad älgstam kan vara en bidragande faktor, samt riktar till och med en uppmaning till myndigheterna ”att se över sina prioriteringar”. Nyheten uppmärksammades i medier över hela landet under fredagen, vilket förvånade bland annat Anders Sjölund:

Svårt dra slutsatser
– Det är massor av faktorer som påverkar olyckorna. Man ska över huvud taget vara mycket försiktig att dra slutsatser efter olycksstatistik. I det här fallet skulle jag tro att den extremt snöfattiga vintern förra året och den snörika vintern i år spelat en viktigare roll än eventuella upp- eller nedgångar i viltstammarna, säger han.
På samma vis gjorde olycksstatistiken ett kraftig skutt uppåt mellan 2007 och 2008. Då visade det sig att en stor del av förklaringen var ändrade rutiner inom polisen.

Forskning kring orsakerna
Men Anders Sjölund nämner speciellt en oväntad ökning av olyckorna 2006, som var så anmärkningsvärd att Vägverket gav Karlstads Universitet i uppdrag att titta närmare på fenomenet.
– Det visade sig att man fann en mycket stor överensstämmelse mellan snödjup och viltolyckor. Man såg både hur områden som fick mest snö också fick de största ökningarna och man såg också att förändringarna skedde nästan exakt samtidigt som snöfallen kom och snödjupen byggdes på.

Utlöste älgvandringar
Karlstads universitet visade att inte bara viltets ökade benägenhet att söka upp vägar ökade med snön, utan att snödjupen också utlöste vandringar av älg.
Forskningen visade också att problematiken kring viltolyckor är väldigt komplex, särskilt i södra Sverige. Inte minst stormen Gudrun gav en rad effekter i form av svårare jakt, inställd jakt, mindre benägenhet hos viltet att röra sig när det blev överflöd av mat, sönderslitna viltstängsel längs vägarna och så vidare. De långsamt ökande biltrafiken spelar givetvis också in, men förklarar inte de kraftiga förändringarna i olycksstatistiken.

Effekter av rovdjuren
Forskarna tittade till och med om de ökande rovdjursstammarna ökar rörligheten hos viltet och därmed sårbarheten för trafiken, men fann inga sådana tecken i det korta perspektivet av några år.
Jakt & Jägare bad också viltforskaren Olof Liberg att titta på siffrorna. Han noterar en rad märkliga omständigheter:
– Vad den här statistiken klart visar är att det måste finnas andra förklaringar än en ökande älgstam. Och att älgstammen ökat lika mycket som viltolyckorna är uteslutet, säger han.

Konstiga siffror
Han pekar till exempel på jätteförändringar på 100-tals procent i vissa län – där underlaget många gånger är väldigt litet och statistiskt osäkert. Han pekar också på att älgolyckorna minskat med 10 procent i Stockholms län, men ökat med hela 133 procent i Uppsala län.
– Vad ska man tro om det?
Olof Liberg reagerar också på att vildsvinsolyckorna ökat mindre än älgolyckorna, trots att ökningen av vildsvinsstammen är mycket väldokumenterad.
– Inom forskningen brukar vi inte använda olycksstatistik för att bedöma viltstammarnas tillväxt. Det finns alldeles för många faktorer som påverkar siffrorna, säger Liberg.

Färre rådjur – fler olyckor
I Uppsala län, där rådjursolyckorna ökat med över 50 procent är rådjursstammen i själva verket stabil, enligt forskarnas bedömningar. I andra län – där forskarna snarare ser en minskning av rådjursstammen har det också skett kraftiga ökningar av rådjursolyckorna.
– En effekt av fler lodjur är ofta att rådjuren minskar i skogsområden, men inte nära bebyggelsen. Det kan självklart slå igenom i olycksstatistiken. Jag spekulerar bara nu, men det visar att det här är en mycket komplex fråga.
Även Olof Liberg lyfter fram skillnader i snödjup som viktig anledning till att olyckorna blivit fler.
– Det är väl känt att klövdjur gärna går ut på vägarna när det är mycket snö, konstaterar Liberg.

Svag ökning av älgstammen
Det samma säger Gunnar Glöersen på Jägareförbundet i Värmland, där älgolyckorna ökat med 89 procent. Jägareförbundet hanterar stora mängder statistik i form av älgobs, spillningsinventeringar och avskjutningsstatistik. Glöersen berättar att inventeringarna och statistiken visar att älgstammen ökar något, men inte alls i närheten av de siffror som olycksstatistiken visar.
– Vi kan se att jägarna är försiktig med avskjutningen av älg i vargområden. Men 30 procent? Nej, en sådan ökning av olyckorna beror på annat, säger han och tillägger:
– Det är tänkbart att våra kampanjer för att rapportera viltolyckor kan vara en förklaring till varför rådjursolyckorna ökar kraftigt.

Tänkbar förklaring
När älgskadefondsföreningens informatör, Andreas Lindfors, konfronteras med de här synpunkterna påpekar han att föreningen stödjer sig vad olika myndigheter meddelat. Han konstaterar också att älskadefondsföreningen i pressmeddelandet inte påstår att den ökande mängden olyckor beror på ökande viltstammar, utan att det är en tänkbar förklaring.
– Det är värdefullt om vi kan få igång en diskussion om varför olyckorna ökar, säger han.

Fotnot
En första version som saknade kommentarer från Vägverket och information om Karlstads Universitets forskning publicerades 8 maj. Detta är den omskrivna artikeln som publicerades 9 maj. RED

Ökningen av viltolyckor första kvartalet 2009,
jämfört med första kvartalet 2008.

Hela riket
Älg +31%
Hjort +21%
Rådjur +24%
Vildsvin +21%

Stockholms län

Älg: -10%
Hjort: 0%
Rådjur: +31%
Vildsvin: +20%

Uppsala län
Älg: +133%
Hjort: +50%
Rådjur: +54%
Vildsvin: +75%

Södermanlands län
Älg: +38%
Hjort: +44%
Rådjur: +14%
Vildsvin: 21%

Östergötlands län
Älg: +33%
Hjort: +21%
Rådjur: +48%
Vildsvin: +53%

Jönköpings län
Älg: +98%
Hjort: 0%
Rådjur: +72%
Vildsvin: +24%

Kronobergs län
Älg: +39%
Hjort: 0%
Rådjur: +54%
Vildsvin: -14%

Kalmar län
Älg: +18%
Hjort: +57%
Rådjur: +31%
Vildsvin: +16%

Gotlands län
Älg: 0%
Hjort: 0%
Rådjur: -30%
Vildsvin: 0%

Blekinge län
Älg: -26%
Hjort: 0%
Rådjur: +27%
Vildsvin: +105%

Skåne län
Älg: +100%
Hjort: 0%
Rådjur: +21%
Vildsvin: +9%

Hallands län
Älg: +78%
Hjort: +150%
Rådjur: +30%
Vildsvin: +100%

Västra Götalands län
Älg: +1%
Hjort: -5%
Rådjur: +46%
Vildsvin: 114%

Värmlands län

Älg: +89%
Hjort: –
Rådjur: +14%
Vildsvin: 0%

Örebro län
Älg: +216%
Hjort: +60%
Rådjur: +42%
Vildsvin: +13%

Västmanlands län

Älg: +123%
Hjort: -14%
Rådjur: +29%
Vildsvin: +75%

Dalarnas län
Älg: +67%
Hjort: –
Rådjur: +4%
Vildsvin: 0%

Gävleborgs län
Älg: +136%
Hjort: 0%
Rådjur: -14%
Vildsvin: 0%

Västernorrlands län
Älg: 0%
Hjort: 0%
Rådjur: -19%
Vildsvin: -100%

Jämtlans län
Älg: 0%
Hjort: -100%
Rådjur: -23%
Vildsvin: -100%

Västerbottens län

Älg: -16%
Hjort: -50%
Rådjur: +7%
Vildsvin: 0%

Norrbottens län
Älg: -5%
Hjort: –
Rådjur: +10%
Vildsvin: 0%