Det var i slutet av juni som Lars-Göran Lind från småländska Mariannelund var på skjutbanan i Eksjö för att skjuta sin sista övningsserie före uppskjutningen. Han sköt med en av skjutbanans lånegevär – en cirka tio år gammal Carl Gustaf 2 000 i kaliber 6,5×55.
Första skottet gick bra, i nästa sprängdes bössan.
Lars-Göran Lind blödde ymnigt från handen fick sy fyra stygn i fingertopparna.
Pipan fläktes upp framåt
– Pipan fläktes upp från patronläget och ungefär 30 centimeter framåt. Jag har letat lite på Internet och funnit att det kunde ha gått betydligt värre om sprängningen gått bakåt, berättade Lars-Göran Lind för Jakt & Jägare någon månad efter olyckan.
Han genomförde trots allt skjutproven och tog sin jägarexamen några veckor senare.
Lådan blev rund
Bössan hade utsatts för våldsamma krafter. Lådan har formats rund, men turligt nog höll låsklackarna och det kan vara Lars-Göran Linds smala lycka. Om slutstycket lossnat bakåt hade han fått det rakt i ansiktet.
Direkt när olyckan inträffat stoppade Eksjönejdens jaktvårdsföreningen användningen av den ammunition som Lars-Göran Lind sköt med vid olyckan – tjeckiska patroner av märket Sellier & Bellot. Man gick över till dyrare, svenska Norma.
7 000-8 000 skott
Bössan var drygt tio år gammal och Sven Rylander, ordförande i Eksjönejdens jaktvårdsförening, uppskattar att det kan ha avlossats omkring 7 000-8 000 skott med den.
Geväret besiktades först vid Roberts vapenverkstad i Huskvarna. Där konstaterades att Lars-Erik Lind haft tur eftersom han sköt med ett kvalitetsvapen, som hade låsklackar som klarade smällen.
Men ägaren Robert Borgström säger i dag att man inte kunde hitta förklaringen till olyckan.
– Vi gjorde en okulärbesiktning, men det är så gott som omöjligt att säga i efterhand vad som skett, säger Robert Borgström.
Dyr specialgranskning
Via en vapenhandlare har Sven Rylander fått veta att det finns ett svenskt företag som kan göra avancerade mätningar av materialet i bössan.
– Men sådan undersökning kostar 25 000 kronor och vi har ingen som vill stå för kostnaden, så vi kommer inte längre, säger Sven Rylander.
• Är inte vapentillverkaren intresserad av att veta vad som hänt med geväret?
– Det var av den sista årgången innan rättigheterna för Carl Gustaf såldes till tyska Sauer & Sohn, så det finns ingen aktiv tillverkare kvar av den här gevärsmodellen, säger Sven Rylander.
Nu har ett oberoende tyskt företag tittat på det demolerade geväret.
– Firman drar slutsatsen att olyckan kan ha orsakats av något fel i godset som gjort att materialet utmattats. Men något säkert svar får vi inte. Och ammunitionstillverkaren säger att det inte kan ha berott på skotten, säger Sven Rylander.
Regelbunden vapenvård
Han framhåller att lånebössorna på skjutbanan rengörs regelbundet – var 14:e dag under högsäsong och då görs allt grundligt med solvent och metallborste.
– Jag har svårt att tro att olyckan skulle bero på en förträngning i pipan. Geväret har exploderat från patronläget och framåt. Jag har pratat med folk som förstår sig på det här och de säger att en förträngning i pipan inte skulle ge en sådan vapensprängning som i det här fallet. Vid förträngningar börjar det tydligen med små sprickor i pipan, säger Sven Rylander.