Kan man tvingas betala 100 000 kronor till ett viltvårdsområde för att ha skjutit älg på sin egen mark? Konflikten i Kuivakangas fortsätter i form av en tvistemålsprocess.
Foto: Mikael Moilanen Kan man tvingas betala 100 000 kronor till ett viltvårdsområde för att ha skjutit älg på sin egen mark? Konflikten i Kuivakangas fortsätter i form av en tvistemålsprocess.

Stäms på 100 000 kronor för älgjakt på egen mark

Kuivakangas viltvårdsområde ger inte upp kampen mot Håkan Önneholm. Föreningen återupptar tvistemålsprocessen i Haparanda tingsrätt och vill ha omkring 100 000 kronor i skadestånd av Önneholm – för att han jagade älg på de marker han själv äger. 
– Det är stöld, säger Åke Puranen, juridiskt ombud för viltvårdsområdesföreningen. 
– Hur kan jag stjäla någonting som jag äger, svarar Håkan Önneholm.

Längre ned på Jakt & Jägares webbsajt finns den första artikeln som skrevs efter utslaget i Högsta domstolen. Åke Puranen och föreningen i Kuivakangas är besvikna över hur åklagaren i målet hanterade processen.
– Åklagaren vägrade ta upp frågan om överskjutning i hovrätten. Och det gjorde att frågan om jaktbrott aldrig kom att prövas fullt ut. Fem i tolv kom Högsta domstolen på att föreningen inte har rätt att överklaga och ångrade sitt ja till prövningstillstånd. Generande. Vi kommer att kräva skadestånd av staten, via justitiekanslern för att åklagaren saboterade målet, säger Åke Puranen.

Jagade älg på egen hand
Bakgrunden är stridigheter i Kuivakangas viltvårdsområdesförening, som förfogar över sammanlagt cirka 12 500 hektar mark i Övertorneå.
Håkan Önneholm och nio andra markägare gick ut på egen hand och jagade älg på marker de ägde eller arrenderade, sammanlagt cirka 2 800 hektar. De rapporterade alla älgar de fällt. Samtidigt fällde viltvårdsområdet hela tilldelningen och resultatet blev överskjutning.
– Det handlar om stämmobeslut, om fördelningen av älgarna, som vunnit laga kraft, säger Åke Puranen.

”Utbrytare” ansvariga för överskjutning
Han är utbildad jägmästare och jurist och är en av dem som bistått Kuivakangas VVO i processen. Han menar att det är Håkan Önneholm och de övriga utbrytarna som är ansvariga för överskjutningen.
– De har vägrat rapportera slaktplatserna. På det här sättet har de haft möjlighet att säga att de skjutit 21 älgar första dagen, och sedan har de kunnat gå och skjuta älg efter älg hela jakten, säger Åke Puranen.
Håkan Önneholm framhåller att han och de övriga jaktkompisarna skjutit sin del av tilldelningen ganska tidigt, så mycket markarealen medger. Det är alltså föreningen som stått för överskjutningen.

”Ingen skyldighet rapportera”
– Jag har väl ingen skyldighet att rapportera slaktplatser på min egen mark, säger Håkan Önneholm.
Åke Puranen lutar sig på lagen att viltvårdsområden och gemensamhetsjakt på älg är tvingande. Han menar också att det är staten som äger älgarna som sedan delas ut i licenser.
I det här fallet menar Puranen att Önneholm och hans jaktkompisar har brutit mot stadgarnas bestämmelser om gemensamhetsjakt. Puranen anser att stadgarna är ett bindande avtal mellan föreningen och medlemmarna, och att bryta mot det innebär avtalsbrott.

”Stöld skjuta tilldelade älgar”
– Eftersom det är föreningen som fått älgarna tilldelade sig, och sedan delat ut dem bland jaktlagen, är det alltså stöld. Det gäller om man dödar älgar i strid mot föreningens avskjutningsföreskrifter. Då säger lagen att älgarna tillfaller föreningen. Det finns ingen tilldelning till Önneholm. Alltså är det stöld. Vi kommer att begära omkring 100 000 kronor i skadestånd för älgarna som skjutits olovligt, säger Åke Puranen.
Så du menar alltså att Håkan Önneholm stulit älgarna på sin egen mark?
– Om han inte blir dömd för avtalsbrott eller stöld blir följden att alla markägare kan gå ut och jaga på sina egna marker hur som helst, oavsett vad föreningen har beslutat. Det blir anarki. En som äger tio hektar kräver att han ska ha ett baklår och så vidare. Hur ska han jaga det baklåret? undrar Åke Puranen.
Håkan Önneholm verkar ta det hela med ro.
– De är desperata i viltvårdsområdesföreningen nu. Hur ska jag kunna stjäla någonting som jag äger och som jag inte överlåtit åt någon annan? Det är bra att den här processen körs i botten, säger Håkan Önneholm.