Något måste göras mot den snabbt växande vildsvinsstammen, konstaterar JRF-orföranden Solveig Larsson. Hon bedömer att frivillig samverkan är den enda framkomliga vägen.
Något måste göras mot den snabbt växande vildsvinsstammen, konstaterar JRF-orföranden Solveig Larsson. Hon bedömer att frivillig samverkan är den enda framkomliga vägen.

Svalt intresse för tvångsjakt på svin

En rad intresseorganisationer träffade torsdagen den 25 november landsbygdsminister Eskil Erlandsson för att diskutera den växande vildsvinsstammen.
– Det är uppenbart att något måste göras och att jägarna måste engagera sig i frågan, säger JRF:s förbundsordförande Solveig Larsson.

Landsbygdsministern hade bjudit in jaktorganisationerna, LRF, representanter för arrendatorer och jordägare samt länsstyrelserna. Regeringen vill ta krafttag i vildsvinsfrågan, inte minst mot bakgrund av att stammen fördubblas ungefär vart tredje år. Och Jägarnas Riksförbunds ordförande, Solveig Larsson, har stor förståelse för regeringens engagemang:
– Det är ett otroligt djur när det gäller att breda ut sig och växa till. Många markägare drabbas väldigt hårt av vildsvinens framfart och helt klart har man på sina håll tappat kontrollen över vildsvinsstammen, säger hon.

Nya lagar på gång
Vid torsdagens möte lyfte landsbygdsministern en mängd frågor. Eskil Erlandsson framförde sin oro över den rådande situationen. Han konstaterade att skadorna på sina håll var oacceptabla. det framgick också att regeringen överväger lagstiftning, bland annat i frågan om hur utfodring får gå till.
– Jag tror organisationerna är rätt överens om att det är en svår situation. Jag anser att vi måste lösa de här problemen, men jag bedömer också att JRF och de övriga organisationerna var överens om att vildsvinsstammen bör kontrolleras genom frivillig samverkan, säger Solveig Larsson.

Tvångsavskjutning
Det har talats om jakt på myndigheternas initiativ. Det är en sorts tvångsavskjutning som kan beslutas av länsstyrelserna. Eskil Erlandsson tog upp den diskussionen, men vid torsdagens möte var intresset svalt för det, enligt Solveig Larsson.
– Även länsstyrelserna verkade ganska skeptiska och förutsåg både kostnader och konflikter. Det blev aldrig någon längre diskussion kring detta, konstaterar Solveig Larsson, som konstaterar att JRF inte vill ha myndighetsjakt.
– Nej, jag kan inte se hur myndigheterna ska lyckas bättre än vad en samlad jägarkår kan göra. Dessutom har ökade kostnader kring jaktens administration en tendens att i slutänden betalas av jägarna. Så jag är mycket skeptisk till tvångsåtgärder.

Sekretessen viktig
Det gäller också förslaget att skjutna vildsvin ska anmälas till länsstyrelsen:
– Också det betyder ökad byråkrati, påpekar Solveig Larsson.
– Jag har svårt att se nyttan med en sådan registrering. Men om regeringen ändå inför sådana regler är det viktigt att uppgifterna blir sekretessbelagda. Folk ska inte kunna plocka ut information om jägare och vapeninnehavare, tillägger JRF-basen.

Kontrollerad jakt i parker
Ett annat diskussionsämne var hur man ska hantera vildsvin i bebyggelse. Här anser Solveig Larsson att samhället kan hjälpa till och underlätta jakt, bland annat genom att upplåta parkområden, golfbanor och andra marker nära bebyggelse till jakt.
– Naturligtvis med viss selektion och med stora krav på säkerheten. Det kan ju kommunerna vara med och styra.

Lättare att sälja
En annan sak som behöver underlättas är hanteringen och överlåtelser av köttet. Solveig Larsson konstaterar att det måste bli möjligt att sälja vildsvinskött om avskjutningen ska öka dramatiskt.
– Det blir säkert fler sådana här möten. Det är ju dessutom meningen att viltförvaltningsdelegationerna ska göra upp vildsvinsplaner för sina län och diskutera de här frågorna. Men det måste ske ganska snabbt, påpekar hon.