Nej, stopp! Ska älgköttet säljas till privatpersoner eller företag i Sverige ska älgen ha skinnet kvar. Annars måste jaktlagets slakteri klara kommunens inspektion och kraven på livsmedelshygien.
Foto: Anders Ljung Nej, stopp! Ska älgköttet säljas till privatpersoner eller företag i Sverige ska älgen ha skinnet kvar. Annars måste jaktlagets slakteri klara kommunens inspektion och kraven på livsmedelshygien.

Ta inte av skinnet på älgen

Från årsskiftet gäller nya hygienkrav för viltkött. Jägare kommer även i fortsättningen att kunna sälja viltkött till både enskilda personer eller företag. Men kropparna ska levereras med pälsen eller fjäderdräkten på.

Det blir också tillåtet för jägare att sälja kött från vilt som är avhudat, plockat och/eller styckat. Men då måste jägaren ha tillgång till en anläggning som är godkänd av kommunen och uppfyller kraven på livsmedelshygien.

Det blir heller inga krav på köttbesiktning av till exempel rådjur, älg, hare och fågel.

Kött från vanligt svenskt vilt som jagas i hägn kan levereras precis som frilevande vilt. Villkoren är att hägnet är godkänt av länsstyrelsen, jakten tillåten och att hägnet är tillräckligt stort så att det finns föda under vegetationsperioden. Då behövs varken att veterinär är närvarande när viltet skjuts eller att det först sker en levandedjursbesiktning.

Men kommer köttet från dov- eller kronhjort måste köttet kontrolleras innan det säljs på grund av risken för tuberkulos hos hjortar.

Björn, vildsvin och andra köttätande djur måste också kontrolleras vid slakt. För närvarande är det endast SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, som får intyga att det inte finns trikiner i den här typen av viltkött.

Det är möjligt att det kommer att finnas andra laboratorier som är godkända av livsmedelsverket för trikinundersökningar. Men efter årsskiftet är det inte tillåtet med den så kallade kompressionsmetoden (trikinoskop).

Dagens system med så kallade nollskaliga slakterier försvinner. Även köttbesiktning av veterinärer med personlig stämpel slopas.

Handlar det om viltkött som ska säljas på EU-marknaden måste viltet passera en vilthanteringsanläggning. De som nu har en anläggning där köttet besiktigas av veterinär med personlig viltstämpel måste skicka en ansökan till livsmedelsverket för att kunna fortsätta.

I grunden motsvarar hygienkraven på en vilthanteringsanläggning det som gäller som standard för livsmedelslokal.

All viltbesiktning vid vilthanteringsanläggningar kommer efter årsskiftet att utföras av officiella veterinärer. Men det är fortfarande oklart vilken myndighet som ska anställa dessa veterinärer. Troligtvis blir det livsmedelsverket.

Enligt den nya lagstiftningen kommer specialutbildade jägare att kunna göra en första undersökning av viltets organ om köttet ska levereras till en vilthanteringsanläggning. Men slutbesiktningen och kontrollmärkning av viltköttet ska göras av den officiella veterinären.

Detta gäller även rådjur som passerar vilthanteringsanläggningar. Rådjur betraktas som storvilt i den nya lagstiftningen. Småvilt, som hare och skogs- eller sjöfågel, kan också undersökas av den specialutbildade jägaren.

Utbildningen av dessa jägare ska utföras av Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund och Samernas Riksförbund. Enligt vad Jakt & Jägare erfar finns det ännu inga konkreta besked om att det kommer att starta sådana hygienutbildningar.

Utbildningen, och frågan vilken myndighet som ska anställa veterinärerna, innebär att det troligtvis kommer att bli en trög start för den nya hygienhanteringen av viltkött för EU-marknaden.