Frågan om regelverket för animaliska biprodukter i jaktsammanhang skapade först stora frågetecken vad som är tillåtet. Men det har visat sig att Jordbruksverkets föreskrifter gör det möjligt att i stort sett fortsätta som tidigare med hanteringen av dött vilt.
Det spelar ingen roll hur viltet har dött. Det kan alltså vara vilt som både fällts under jakt eller dött på andra sätt. Hela kroppar eller rester av vilt får användas till följande:
o Utfodring av rovdjur.
o Till åtel för att locka rovdjur.
o Som lockmedel vid fångst av rovdjur.
Observera att begreppet rovdjur även innefattar till exempel kråkor och andra djur som kan äta av viltresterna.
Räntan får ligga kvar
Vilt eller delar av vilt får även ligga kvar ute i naturen utan att användas för jakt eller viltvård. Det går alltså bra att låta räntan efter urtaget fällt vilt ligga kvar i skogen.
Det är också tillåtet att till exempel dra bort ett påkört rådjur från vägen och lägga kroppen en bit bort.
Men jägare måste tänka på att inte lämna dött vilt så det kan störa andra, till exempel vid ett motionsspår eller i närheten av bebyggelse.
Det får heller inte finnas risk att viltrester kan förorena vatten.
Det är även tillåtet att använda rester från jaktlagets slakteri för att utfodra rovfåglar eller till exempel ha en åtel för räv eller kråkor.
Max en kommungräns
Viktigt att känna till är att utfodring, åtling eller utläggning endast får ske inom den kommun där viltet har dött. Det går också att lägga ut dött vilt i grannkommunen.
Finns det misstankar att viltet har någon sjukdom som kan smitta djur eller människor måste dock kroppen forslas till en godkänd destrueringsanläggning.
Rester av vilt som visats i hägn får inte läggas ut i naturen. Det gäller både däggdjur och fåglar som hålls av människor. Hägnhjortar som funnits i stora hägn får dock grävas ned om kommunen ger tillstånd.
Fisk som fångats av dem som inte fiskar yrkesmässigt får också läggas ut i naturen på samma sätt som vilt. Men det gäller inte odlad fisk.
Döda renar måste däremot tas reda på och får inte ligga kvar ute i naturen, men kan efter kommunalt godkännande få grävas ned.