– Om de två vargarna som flyttades till Tiveden får valpar är det ett oerhört viktigt tillskott när det gäller den genetiska förstärkningen av vargstammen i Sverige. Det betyder att vi inte riskerar några genetiska problem hos vargen i Sverige på åtminstone 50 år framåt i tiden.
Det säger Olof Liberg, vargforskare vid Skandulv, om den kraftiga genetiska förstärkning som vargstammen i Sverige fått under de senaste fem åren.
Om vargarna som flyttades till Tiveden får valpar i vår, vilket det mesta tyder på, betyder det att under fem år, från 2008 och fram till idag, kommit in fyra vargar som är obesläktade med den vargstam som funnit i Sverige sedan 1983.
Det handlar om Galven- och Kynnavargarna samt de två vargarna som i vintras vandrade in i Norrbotten från Finland och sedan flyttades till Tiveden av Naturvårdsverket.
Fyra nya vargar i stammen
På fem år har alltså fyra genetiskt obesläktade vargar tillkommit till vargstammen i Sverige.
– Tidigare hade vi under 25 år en vargstam som grundades på 80-talet av tre individer. Trots det hade vi inga problem med inavel bortsätt från att vi såg en viss minskning av kullstorlekarna. Att vi nu fått in fyra nya individer på fem år är ju ett otrolig genetisk tillskott, säger Olof Liberg.
Att man inte tidigare flyttat varg från Finland eller Ryssland till Sverige har främst berott på att Naturvårdsverket inte velat få en debatt om att även det första vargparet som fick valpar 1983 i Värmland var inplanterade.
EU styr svensk vargpolitik
Frågan är då om EU, som i hög grad styr svensk vargpolitik, accepterar det sätt som den genetiska förstärkningen nu skett på i Sverige.
Skulle vargstammen i Sverige i en avlägsen framtid visa tecken på att behöva genetisk förstärkning är det ju bara att åka till Finland eller Ryssland och köpa nya.
Men Olof Liberg är inte övertygad om att EU köper resonemanget.
– Jag är inte säker på att EU accepterar en sådan lösning. Jag tror att man inom EU vill se mer av en kontinuerlig förvaltning av vargstammen, säger Olof Liberg.
Fortsätter med parkvalpar
På Naturvårdsverket arbetar Helene Lindahl med planerna på att sätta ut vargvalpar från djurparker hos vilda vargtikar för att på så sätt förbättra vargens genetiska status i Sverige.
• Behövs det sättas ut valpar nu, när så många nya vargar kommit till Sverige på kort tid?
– Vi har ett regeringsuppdrag att arbeta med genetisk förstärkning i år och nästa år, svarar hon.
• Och ni har inte fått några signaler om att avbryta arbetet?
– Nej, och inavelsproblemet i populationen försvinner ju inte för det kommer in två nya vargar. Det behöver ske regelbundet och vi behöver dessutom bestämma vilken nivå av inavel som det högst ska vara, kommenterar Helene Lindahl.
• Nej, men det löser man ju genom att skjuta bort de mest inavlade och spara de nya.
– Då får man skjuta många vargar. Och den typen av urvalsjakt har kommissionen sagt att vi inte får genomföra, förklarar Helene Lindahl.
• Men då är ju inte problemet praktiskt eller genetiskt utan enbart politiskt?
– Jag vet inte hur politisk kommissionen är men deras uppdrag är att se till att direktivet följs och problemet för vargarna i Sverige är att stammen är isolerad.
• Men det är ju bara att köpa nya vargar i Finland eller Ryssland då och då och släppa ut så klarar man genetiken?
– Skulle det vara så enkelt hade vi gjort det för länge sedan. Det är mycket komplicerat med risk för sjukdomar och karantänsbestämmelser om man ska flytta vilda vargar från Ryssland, svarar Helene Lindahl.