Torsten Mörner kritiseras. SJF-ordföranden i Rättvik vill ha bort Mörner som SJF-bas enligt brev som skickats ut inför länsavdelningens årsmöte. Även styrelsen för SJF-Dalarna bör bytas ut, anser brevskrivaren Inge Brorsson.
Torsten Mörner kritiseras. SJF-ordföranden i Rättvik vill ha bort Mörner som SJF-bas enligt brev som skickats ut inför länsavdelningens årsmöte. Även styrelsen för SJF-Dalarna bör bytas ut, anser brevskrivaren Inge Brorsson.

Uppror i Rättvik mot SJF-toppar

”Det måste bli en ändring och det är vi själva som måste åstadkomma den. Tro inte att Mörner & Co kommer att göra något för oss!”
Det dundrar Inge Brorsson, ordförande för Jägareförbundet (SJF) i Rättviks jaktvårdskrets. Han har skrivit två brev inför länsavdelningens årsmöte i Falun.

Inge Brorsson krav på tuffare tag har skickats både till valberedningen i Dalarna medlemmar i länsavdelningen.
”Jägareförbundet centralt? Där sitter man still i båten med feta löner, tiger och kvitterar ut miljonerna för det allmänna uppdraget! Här behövs nya kvastar”, hälsar SJF-basen i Rättvik i brevet till ”jägarförbundare” i Dalarna.
Jägareförbundets ordförande Torsten Mörner liksom ledningen för Jägareförbundet i Dalarna måste bort. Det krävs för att få ett handlingskraftigt förbund, som inte stillatigande accepterar förödmjukelser och löftesbrott från regering och myndigheter i rovdjurspolitiken, anser Inge Brorsson.

Kräver kraftfulla åtgärder
”Rättvikskretsen uppmanar övriga kretsar att påverka valberedningen att föreslå kandidater till styrelsen som klart deklarerar att de vill ha en förändrad rovdjurspolitik i första hand enligt Jägareförbundets rovdjurspolicy och som är beredda att vidta kraftfulla åtgärder som är kännbara för regering, myndigheter och markägare”, skriver han.
Det är Jägareförbundets passiva hållning gentemot den förda rovdjurspolitiken som fått Inge Brorsson och rättviksjägarna att ilskna till.
Han påpekar att Jägareförbundet centralt, såväl som länsförbunden, gång på gång blivit överkörda av regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

SJF i Västmanland ett föredöme
Den enda länsförening som får godkänt är föreningen i Västmanland. Jägarnas agerande i Västmanland lyfter Inge Brorsson fram som ett gott exempel för andra jägare och skriver:
”Det känns lite genant för en dalkarl att behöva rekommendera kretsar, valberedning, styrelse och ordförande i länsförbundet att följa grannlänets exempel i Västmanland. Där avstår ett antal kretsar och ekipage från att delta i eftersök på trafikskadat vilt, i inventering av rovdjur, som vi ändå inte får jaga, och avbryter allt samarbete med länsstyrelsen.”
Det är regeringens kapitulation för EU och ”vargkramarna” i mitten av augusti förra året, då licensjakt avskaffades och taket på 210 vargar togs bort, som Inge Brorsson vänder sig emot. Han anser att Jägareförbundet inte agerat tillräckligt kraftfullt. Att Dalarna har en rovdjurkoncentration på 40 procent av vargstammen finner han oacceptabelt.

”Mycket prat – lite verkstad”
Istället vill han att det verkligen jobbas för att nå målet om ett tak för att vargstammen på 150 individer och dessa ska vara spridda över hela landet. Dessutom ska inget län behöva ha mer än två vargföryngringar.
Jägareförbundets styrelse för Dalarnas länsavdelning får tummen ner av Inge Brorsson.
”Det är mycket prat och lite verkstad! Man nappade inte på att stödja att avstå från att göra eftersök på trafikskadat vilt, trots att ett antal kretsar och eller eftersöksgrupper inom och utom länet sade upp sina avtal om eftersök med polisen, som har ansvaret för att eftersök utförs! I stället uttalar sig en tjänsteman i media negativt om dem som valt att avstå från eftersök. Detta är inte en tjänstemannafråga – ett sådant uttalande ska göras av styrelsen eller ordföranden om det nu ska göras ett uttalande. Men det är inte för sent – än finns det möjlighet att ändra sig”, skriver Inge Brorson.
Han hoppas på att få en bred bojkott av eftersök på trafikskadat vilt, både från Jägareförbundet i Dalarna och i övriga vargbältet.