Vanliga vägtrummor kan bli perfekta vildsvinspassager och minska viltolyckorna i trafiken. (Bilden är ett fotomontage.)
Foto: Göran Ekström/Dan Törnström Vanliga vägtrummor kan bli perfekta vildsvinspassager och minska viltolyckorna i trafiken. (Bilden är ett fotomontage.)

Vägtrummor för vildsvin kan ge färre olyckor

När entreprenören Kjell Emanuelsson jobbade med nya E4 mellan Gävle och Uppsala upptäckte han att vildsvin gärna använder vanliga 80 centimeters cementrör för att gå under vägen.
– Mycket intressant. Utomlands används vilttunnlar, men i Sverige ifrågasätts ofta nyttan. Ny forskning visar emellertid att tunnlar har effekt, säger Anders Sjölund, miljöansvarig på Vägverket.

Kjell Emanuelsson är en stor och väletablerad entreprenör som drar viltstängsel över hela landet. Han är dessutom jägare, vilket kanske var anledningen till att han reagerade på vad han såg vid E 4-bygget i Norduppland för några år sedan:
– Vi upptäckte att det var en väldig trafik genom ett helt vanligt cementrör, bara 80 centimeter i diameter. Vildsvinen hade gått åt båda hållen under vägen. Det hela fungerade tack vare att röret även gick genom viltstängslet, berättar Kjell.
Både han och vägverkets personal vet att det inte är några problem för vildsvin att helt enkelt lyfta på nätet och springa över vägen. Vilket de också gör. Vildsvinsolyckorna håller, nationellt sett, på att gå förbi antalet älgolyckor.

Försumbar kostnad
– Personligen tror jag det behövs åtminstone en meter i diameter för att de riktigt stora svinen ska vilja gå igenom. Det enda man behöver göra i övrigt är att dra in viltstängslet så att det inte blockerar ingångarna till röret. Men det borde ha mindre betydelse, för merkostnaderna är försumbara i sammanhanget, bedömer Kjell.
Han för medhåll av vägverkets Anders Sjölund, som konstaterar viltpassager av olika slag troligen är en viktig lösning på problemet med viltolyckor. Samtidigt verkar det som att osäkerheten i Sverige om effekten av viltpassager är så stor att åtgärderna ofta skärs bort i pressade budgetar.

Verkningslösa rekommendationer
– Det finns rekommendationer sedan 2005 om att skapa vilttunnlar i kombination med förstärkta viltstängsel, men inga krav, säger Anders.
– I praktiken innebär det att alla sådana åtgärder stryks direkt i den pressade ekonomiska verkligheten, trots att vi talar om marginella merkostnader, några promille i ett större vägprojekt.
Nu ser det emellertid ut som om mer påtagliga ekonomiska argument är på gång. Anders Sjölund träffade nyligen den finska forskaren Niina Jääskeläinen som slagit fast att där det finns passager för viltet, där minskar också viltolyckorna. Anders har planer på att bjuda in Niina till nordiska konferenser i ämnet.

Krav på passager
– Det är den typen av konkreta argument vi behöver för att det här arbetet ska komma igång, konstaterar Anders, som gör några jämförelser med utlandet:
I Tjeckien är det stenhårda krav på ett visst antal passager per mil vägsträcka. I till exempel USA och Schweiz används öppningar i viltstängslet och speciellt byggda övergångar, i kombination med övervakningssystem som varnar bilisterna när djur passerar.

Försök i Göteborg och Enköping
– Det är möjligt numera med den nya tekniken och vi ska i höst starta försöksverksamhet, inledningsvis i Göteborgs- och Eskilstunatrakten, med övervakade övergångar. Det fanns en ansökan om pengar för vildsvinstunnlar inför årets budget, men den blev det tyvärr avslag på, berättar Anders.
En annan orsak till att det är angeläget att snabbt få mer kunskaper om viltpassager är de växande hjortstammarna. Hjortpopulationen är inte speciellt stor för tillfället, nationellt sett, i jämförelse med älg, vildsvin och rådjur. Men det är en av de snabbast växande viltstammarna.
– Än så länge räknar vi hjortolyckorna i hundratal, men den procentuella ökningen är oroväckande. Det var precis de signalerna vi fick från början med vildsvinen och inom något år dominerar vildsvinsolyckorna helt i den nationella statistiken, säger Anders.

En fråga om planering
Hjort- och älgtunnlar behöver vara mycket stora och blir givetvis kostsamma. Här rör det sig om miljontals kronor för en passage, vare sig det är tunnel eller bro. Å andra sidan behöver det inte bli dyrt om det planeras och görs i anslutning till andra tunnel- eller brokonstruktioner.
– Det handlar i hög grad om att ha med viltpassagerna i tankarna under ett vägprojekt. Kan man sedan kombinera det med ett system av mindre vildsvinstunnlar på 1-1,5 meter kan det bli en bra helhetslösning – som inte behöver blir speciellt dyr, säger Anders Sjölund och tillägger:
– Man kan också ställa detta i relation till de cirka 2-3 miljarder som viltolyckorna (med hänsyn till mörkertalet) kostar varje år.