Varg misstänks ha dödat en kalv och en kviga för fäbodbrukaren Christer Arfséer. Highland cattle försvarar flocken, men det verkar inte ha hjälpt mot vargarna i det så kallade Fulufjällsreviret.
Foto: Privat Varg misstänks ha dödat en kalv och en kviga för fäbodbrukaren Christer Arfséer. Highland cattle försvarar flocken, men det verkar inte ha hjälpt mot vargarna i det så kallade Fulufjällsreviret.

Varg dödade highland cattle?

En kviga och en kalv av rasen highland cattle har hittats dödade vid en fäbod strax norr om Sörsjön i Dalarna. Det är ovanligt att varg ger sig på nötkreatur, men i de här båda fallen är vargarna i området starkt misstänkta.
Fäbodbrukaren Christer Afséer har alltid tyckt att det finns plats för varg i den svenska faunan, men nu är han oroad.
– Man måste få ersättning för produktionsbortfall och merarbete, om man ska orka kvarstå vid uppfattningen att vi ska ha råd att ha varg, säger Christer Afséer till Jakt & Jägare.

Det var i onsdags som Christer Afséer besökte sina fäbodbeten och hittade en ettårig kviga som dödats.

18 kilometer från platsen för angreppet har ortsbor hittat vargspillning med långa röda hårstrån, sannolikt från highland cattle.
Men länsstyrelsens besiktningsman, Alf Nordin, hade inte mycket att gå på vid besiktningen. Kroppen var itusliten och resterna utspridda över en större område.

Bett i baklåret
I ett baklår hittade han dock bitskador som kvigan tillfogats medan den levde. Det tyder på varg. Alfaparet i Sörsjön har dessutom GPS-sändare och data från dem visar att de var på platsen när kvigan misstänks ha dödats.
– Omständigheterna tyder på varg, men kan inte säga det med hundra procents säkerhet. Det låg flera stora björnspillningar i området, säger Alf Nordin.

Andra gången i år
Christer Afséer har 94 higland cattle-djur, vuxna och kalvar, på fäbodbete i området. Det är andra gången i sommar som ett djur dödas.
– En mindre kalv blev tagen vid midsommar. Jag är övertygad om att det är varg, eftersom jag inte tror att vargen kommer över byten som björnen tagit. Det är nog björnarna som kommit dit efteråt. Vargarnas sändare visar också att de varit på plats vid båda tillfällena, säger Christer Afséer.

Försvarar flocken
Enligt vargforskare Olof Liberg är det ovanligt att vargar ger sig på nötkreatur. Kvigan som dödades senast vägde någonstans mellan 150 och 175 kilo. Det hunddjur som försöker ge sig på en individ i flocken löper stora risker.
– Jag har själv hundar och har sett hur flocken reagerar om en hund närmar sig. De sluter sig samman och skulle hunden försöka ta en kalv, och den börjar skrika, då kommer hela flocken stormande. Det finns ingen hund som står emot en higland cattle, säger Christer Afséer.
Han är nu oroad för att Sörsjövargarna kan ha lärt sig tekniken att skilja ut djur från flocken och sedan döda dem utan uppvaktning av de övriga korna.

Valparna lär sig jaga
– Det är oroväckande om de börjat specialisera sig på korna. Alfaparet kommer att att lära sina valpar hur man jagar och då kan det bli svårt att fortsätta med den här verksamheten. I sammanhanget är jag kritisk till att länsstyrelsen inte informerar fortlöpande om situationen.
Christer Afséer efterlyser minst två informationsmöten per år för allmänheten i området. Han menar det skulle minska ryktesspridning och negativ uppfattningar, oavsett inställning till vargarna.

Fler än två vuxna?
– Besiktningsmännen säger till mig att det bara är alfaparet och årets valpar som finns i området. Men jag har också hört från andra håll att det skulle vara fler vargar. Om det skulle visa sig att det finns fjolårsvalpar kvar som deltar i jakterna, så kommer mina kor att vara väldigt utsatta, säger Christer Afséer.
Vargforskare Olof Liberg berättar att årets valpar ännu är för små för att kunna delta vid jakt.
– De matas av föräldradjuren, som själva äter köttet från slagna bytesdjur och sedan kräks upp maten till valparna, säger Olof Liberg.

Ingen ersättning för merarbete
De dödade djuren får Christer Afséer ersättning för, men han är kritisk till att samhället inte tar något ansvar för övriga kostnader.
– Jag har märkt hela sommaren att djuren varit stressade. När djuren sprids över stora områden är det ett väldigt jobb att hitta dem och kunna ha riktig tillsyn. Men merarbete och produktionsbortfall får man ingen ersättning för, säger Afséer.
Förra sommaren tog vargarna ett 40-tal får för honom nere vid hagarna i utkanten av byn. Då fick han bidrag till ett rovdjurssäkert stängsel, men det har sedan innburit mycket merarbete.

Stängelsjobb varje år?
– I den djupa snön i vintras såg naturligtvis inte älgarna att det satt ett stängsel där. 23 stolpar mejades ned och jobbet att sätta upp staketet igen fick jag göra själv och gratis. Och det får jag sannolikt göra varje år i fortsättningen, säger Christer Afséer.
Han har förespråkat frilevande varg i Sverige, det har han gått ut med offentligt. Nu upplever han att hans fäbodverksamhet på sikt kan vara hotad, om vargarna specialiserar sig på hans kor.

”Enskilda ska inte drabbas”
– Jag har uppfattningen att varg tillhör svenska faunan, men vi kan inte ha individer som gör det näst intill omöjligt att leva och bedriva verksamhet. Enskilda ska inte drabbas utan måste få ersättning. Det är ett hårt socialt tryck på oss som tycker att vargen ska få finnas. Man måste få ersättning för produktionsbortfall och merarbete, om man ska orka kvarstå vid uppfattningen att vi ska ha råd att ha varg, säger Christer Afséer.

Hjälp av jägare?
Nu försöker han vistas så mycket som möjligt i området där korna betar. Paragraf 28 kan han dock inte använda sig av på egen hand och skydda sina djur. Han har ingen jägarexamen eller vapen. Återstår i sådana fall att höra sig för bland jägarna om de är villiga att hjälpa till.