De milda vintrarna har inneburit att marklaven, som är renarnas huvudsakliga naturliga mat, tryter i de nuvarande renbetesområdena i norra Dalarna. Det har drabbat Idre nya sameby. Regeringen har därför gett Sametinget i uppdrag att undersöka var nya beten kan finnas.
Nu har samernas representanter hittat dem – söder om det nuvarande renskötselområdet i norra Dalarna.
”Fantastiska beten”
– Vi har inventerat områden norr och väster om Mora och in i Voxnadalen och hittat alldeles fantastiska beten. Det är orört och obebyggt och skulle passa perfekt. Nu inleder vi en djup och grundlig kommunikation med berörda markägare, säger Per-Gustav Idivuoma, som jobbat med utredningen på uppdrag av Sametinget.
Det handlar flera betesområden inom en gigantisk ruta som sträcker sig från Mora och österut, in i Voxnadalen. Norrut går området ända upp mot Trängsletdammarna i Älvdalens kommun. Västerut ligger gränsen vid Venjansjön.
Hur blir det med vargen?
Problemet är vargen.
– Ingen renägare flyttar sina renar till områden som har så starka bestånd av varg. Ytterst kommer det här att bli en mycket delikat fråga för regeringen. Vad gör man med vargpopulationen? säger Per-Gustav Idivuoma.
Varför finns då bättre beten söderut? Renägare Benny Jonsson i Idre nya sameby förklarar:
– Problemet med de vintrarna det senaste årtiondet är att det först kommer snö och att temperaturen sedan pendlar mellan plus och minus. När det kommer snö, regn och nya kallgrader så blir marklaven helt oåtkomlig för renarna, säger Benny Jonsson.
• Men blir inte den här effekten och skaren bara värre ju längre ut man kommer?
– Längre söderut är det vanligare att det inte kommit snö under den period som temperaturen pendlar mellan plus och minus, svarar Benny Jonsson.
Redan nu på fredag träffar Sametingets representanter de största markägarna och Skogsstyrelsen vid ett möte i Mora.
Carita Bäcklund är VD för Orsa Besparingsskog och är så här långt positivt inställd till samernas förfrågan. Frågan ska utredas.
Väldigt bra för renarna
– Helt klart är det här ett intressant förslag som samerna kommer med. Vi har fantastiska renbeten i norra delarna av Orsa kommun och här skulle renarna få det väldigt bra, säger Carita Bäcklund.
• Du låter entusiastisk. Är det för ni får chans att slippa vargen?
– Rent skogligt har renarna liten påverkan. Inom Orsa Besparingsskog ser vi jakten både som en ekonomisk och rekreationsmässig resurs. Vi har våra marker mitt i det svenska kärnområdet för björn och kan vid våra flyginventeringar konstatera att vi har väldigt ont om älg. Älgstammen kontra björnen kan vi säkert balansera, men vi klarar inte ett rovdjur till – ett rovdjur som dessutom jagar året om, svarar Carita Bäcklund.
• Ni ser alltså en chans att slippa varg om era skogar blir
renskötselområde?
– Orsa Besparingsskog omsätter omkring en miljon kronor på jakt. Med vikande viltstammar och på sikt svårighet att jaga med löshund blir det svårt att ta betalt för jakten. Dessutom värnar vi om den kulturyttring som vi har i fäboddriften, som har väldigt svårt att leva ihop med varg. Vi tycker också att hela landet bör vara med och dela på trycket av rovdjuren, svarar Carita Bäcklund.
Två-tre revir biologiskt okej
Vargforskare Olof Liberg kan inte säga varken bu eller bä om samernas önskemål i nuläget.
– Två-tre revir kan man tänka sig att ta bort om det behövs nya renbeten, utan att det är någon biologisk fara för vargarna. Frågan är hur långt österut området sträcker sig. Går det ända bort mot Edsbyn berörs även Galvenreviret, säger Olof Liberg.
I Galven finns som bekant den ”värdefulle” ryske invandraren Pessinki.
Nya spelregler för samerna
Liberg konstaterar också att nytt renbete i en stor ruta norr, väster och öster om Mora kommer att innebära helt nya spelregler för samerna.
– I dag finns det en buffertzoon, så att renarna inte finns alldeles intill reviren. Med det här förslaget kommer reviren mycket närmare renarna. Det kommer att vandra in ungvargar från alla håll. Men det här är ingen fråga för mig som biolog och forskare, utan ett rent politiskt problem, säger Olof Liberg.
Hurra från jägare
Mats Smids är centerpartistiskt kommunpolitiker och hängiven jägare med både älghund och korthårig vorsteh. Han har levt med vargen, oron för sina löshundar i många år och är i dag mycket glad över samernas invit.
– Det här är kanonbra att samerna kan tänka sig att flytta sina renar hit på vinterbete. Då kanske vi kan få tillbaka jakten igen, säger Mats Smids.