JRF presenterade måndagen den 19 april sina synpunkter på den lagrådsremiss om ny älgförvaltning som regeringen föreslagit.
I den omdiskuterade delen om maktfördelningen i de nya älgförvaltningsgrupperna har inte förbundet några större invändningar, även om man välkomnar ytterligare en jägarrepresentant i gruppen.
– Vi såg inte heller ursprungsförslaget, med två jägarrepresentanter och tre markägarrepresentanter, som något större problem. Självklart är det markägarna som ska ha makten, slår förbundets riksviltvårdskonsulent, Ulf Kallin, fast.
Han tillägger emellertid:
– Å andra sidan var det så även tidigare, men på många håll band markägarna ris åt egen rygg när de helt enkelt inte engagerade sig tillräckligt och överlät ansvaret på jägarna.
Många nivåer
Däremot fruktar förbundet att det nya älgjaktssystemet blir mer byråkratiskt och dyrare i drift.
– Vi är positiva till större älgförvaltningsområden, men med den utformning som föreslås blir det många beslutsnivåer där tågordningen verkar vara uppifrån och ned. På många håll har ju samrådsarbetet fungerat bra, men det nämns inte i förslaget. Vi ser helst att man bygger älgförvaltningen nerifrån och uppåt, säger Kallin.
Allmän jakt på älg?
Under förbundets diskussioner har frågan om allmän jakt på älg – i likhet med hjort och vildsvin – tagits upp som ett alternativ till dagens system. Den idén nämns också i yttrandet.
– Varför inte? Det har fungerat på andra större viltarter och det är fullt möjligt att skapa samordning och samarbete på större områden, fast på frivillig väg. Den administrativa kostnaden skulle bli minimal, konstaterar Kallin.
Även skogsbrukets ansvar
En annan övergripande invändning mot regeringens älgförvaltningsförslag är fokuseringen på älgens negativa påverkan på den biologiska mångfalden. Jägarnas Riksförbund menar att även skogsbruket har en stor del av ansvaret för hur den biologiska mångfalden påverkas och vilka förutsättningar man ger älgstammen.
Älgjakt på mindre marker
När det gäller jakten på marker utanför älgskötselområdena tycker jägareförbundet att regeringens nya förslag, där sådan jakt kan beviljas av länsstyrelsen, är en klar förbättring jämfört med ursprungsförslaget.
– Men vi är fortfarande oroliga för att det både kan bli godtyckliga beslut från länsstyrelsen och stelbenta regler som inte tar hänsyn till lokala förhållanden, säger Kallin.
Undantag för älgskötselområden
Förbundet har en liknande invändning när det gäller älgskötselområden, som enligt regeringens förslag måste vara tillräckligt stora för att medge en årlig avskjutning på tio älgar. Men älgtillgången kan variera och förhållanden ändras. Vissa år kanske det skjuts tolv älgar, andra år anses åtta älgar lagom – måste man avregistrera älgskötselområdet sådana år?
– Därför vill vi att det ska finnas undantagsmöjligheter och att man kan ta hänsyn till exempelvis geografiska förhållanden. Avskjutningen bör dessutom ses mot en längre tidsperiod, till exempel tre år, säger Kallin.