Jägaren Olof Melin i Dalarna vände sig till länsstyrelsen för att få svar. Frågan var om hans jaktkamrater kan rädda hans hundar undan vargkäftar i händelse av ett vargangrepp under älgjakten i Gagnef.
Länsstyrelsen har inte svarat. Jakt & Jägares webbupplaga intervjuade tidigare Svenska Jägareförbundets jurist, Ola Wälimaa, som hade sin ståndpunkt klar. Så här sa han i intervjun:
Han menar att åklagare definitivt kommer att väcka åtal mot en medlem i ett jaktlag som skjuter en varg som attackerar hunden.
– Sedan är det upp till domstolen att avgöra. Det finns inga tidigare fall så man kan inte säga hur domstolen kommer att resonera, kommenterade Ola Wälimaa.
Han ansåg också att konstruktioner, där man gör alla passkyttar till delägare i lagets jakthund, kommer att leda till att myndigheterna omformulerar lagen. Då slutar det med att ingen människa i Sverige får försvara sina djur mot rovdjursangrepp, befarar Ola Wälimaa.
”Handläggare på departementet anser att begreppet vårdare ska tolkas i vid mening. Hunden jagar på egen hand utan direkt kontakt med ägaren eller annan i jaktlaget. Även om hundägaren inte direkt sagt åt kamraterna i jaktlaget att ”vårda” hans hund bör de anses vara vårdare i den meningen att de försöker skydda den hund jaktlaget använder från att drabbas av skador. Det må sedan gälla att hindra hunden från att springa ut på en väg och bli överkörd eller att ingripa för att den inte ska skadas av rovdjur.
För ytterligare information om hur bestämmelserna ska tolkas rekommenderar jag att du vänder dig till Naturvårdsverket som är ansvarig myndighet i frågan.”
– Tanken den här paragrafen är ju att människor ska kunna skydda tamdjur. Men vår uppgift är inte att tolka olika lagar, det ska domstolarna göra, men det är i alla fall så här vi har resonerat på jordbruksdepartementet, säger Helena Busk.
Robert Franzén, handläggare av jaktfrågor på Naturvårdsverket, vill inte dra några slutsatser av skrivningen i paragraf 28.
– Saken måste prövas av domstol, som återvänder till förarbetena i lagen och tolkar lagstiftarens andemening, menar Robert Franzén.
Jobbigt läge, alltså, för passkyttarna i älgjakten. De kan eventuellt skydda lagets hund, men riskerar att bli straffade. Och om det bedöms som grovt jaktbrott är straffet normalt sett ett halvårs fängelse, eller max fyra år.
– Det gäller människor som faktiskt bara är ute efter att ha ihjäl rovdjur. Sådana hårda straff blir det aldrig om en jägare försvarar lagets jakthund, säger Robert Franzén.