Djurägare vittnar om hur korparna börjar med kalvarnas ögon och sedan i regel hackar sig in i analöppningen. De allra flesta attackerna sker när kalvarna är tre-fyra dagar gamla.
Foto: Kjell-Erik Moseid Djurägare vittnar om hur korparna börjar med kalvarnas ögon och sedan i regel hackar sig in i analöppningen. De allra flesta attackerna sker när kalvarna är tre-fyra dagar gamla.

Viltskadecenter vill veta merom korparnas predation

Sedan februari har korparna dödat 14 kalvar för lantbrukaren Lennart Gunnergård i Varnhem, nordost om Mariestad. Han har vid två tillfällen sett hur korpar attackerar levande kalvar. Men att korp verkligen är en dödsorsak för tamboskap har hittills inte dokumenterats. Viltskadecenter vill därför få kontakt med drabbade djurägare och bringa klarhet i frågan.

Lennart Gunnergård föder upp köttdjur och har 65 dikor på utedrift, vilket betyder att de går utomhus året runt. Kalvningen, som också sker utomhus under relativt naturliga förhållanden, brukar börja i december och pågå till juni.
Att korparna dödar kalvar och lamm är ingen nyhet för varken Gunnergård eller hans grannar.

Har förlorat 14 kalvar
– Jag brukar förlora några kalvar varje år, men i år har det blivit 14 stycken från februari till och med april, berättar Lennart, som också konstaterar att korparna har blivit fler.
Jag brukar normalt göra en sväng över markerna, bland dikorna, tre gånger om dagen och man kan ju inte undgå att se vad som sker. För ungefär tio år sedan fanns kanske sex-sju korpar här. I år har jag räknat till 33 stycken. De verkar vara uppdelade i två grupper och det är särskilt tre individer som tycks vara mest aggressiva, eller i vart fall ta initiativet.

Börjar med ögonen på kalvarna
Vid två tillfällen har Lennart Gunnergård stått med kikare och sett hur korparna attackerar levande kalvar.
– De börjar med ögonen och sedan hackar de i regel sig in i analöppningen. De allra flesta attackerna sker när kalvarna är tre-fyra dagar gamla, för då börjar kon lämna kalvarna korta stunder.
Att förlora så många kalvar är tungt för Lennart, men ändå förespråkar han inte allmän jakttid på korp (till skillnad från flera av hans grannar). I själva verket finner han fenomenet i sig intressant, särskilt som han på nära håll kan följa korparnas listiga beteende och samarbete för att komma åt maten.

Får ingen ersättning för korpar
– Jag har ringt länsstyrelsen, men där sa de bara att man inte får ersättning för korpar, punkt slut. Och det kan jag tycka är helt fel. Det rör sig om ett fredat djur. Varför skulle det vara skillnad på korp och kungsörn eller lo.
Enligt lag kan man skyddsjaga korpar som ställer till problem, vilket Lennart också försökt, med klent resultat. Korparna är helt enkelt mycket svårjagade.
Och att förebygga skador genom att bygga en stor byggnad och stänga in djuren är – förutom dyrbart – också tråkigt, tycker Lennart, eftersom hela idén med frigående djur och utedrift i så fall går förlorad.

Ornitologer avfärdar attackerna
Lennart Gunnergård tänker kontakta Naturvårdsverket, om ersättningsfrågan, och Lunds universitet, som han vill ska titta närmare på korpens roll som predator.
– Jag vet att finns experter och ornitologer som avfärdar mina och mina grannars iakttagelser och menar att korpar enbart är asätare. Det är så synd att de reagerar så. Varför skulle vi ljuga om de här sakerna, säger Lennart.
Jens Karlsson på viltskadecenter blir mycket intresserad av Lennat Gunnergårds historia.
– Själv känner jag inte något fall där det verkligen är dokumenterat att korpar dödat kalvar eller lamm, säger han.

”Riktig undersökning behövs”
– Det krävs en riktig undersökning för att avgöra om korpen har dödat djuret. I de fall misstänkta korpattacker har undersökts så har det visat sig att djuret dödats av något annat rovdjur, eller att dödsorsaken är en annan.
Men samtidigt påpekar Jens:
– Praktiskt taget alltid, när vi undersöker kadaver och rovdjursdödade djur, finns det korpar på platsen, vilket är naturligt eftersom de är asätare.
– Men jag kan också tänka mig att korpen är kapabel till mycket av det som Lennart Gunnergård berättar om. Och att nyfödda lamm eller kalvar är extremt känsliga vet jag av egen erfarenhet eftersom jag har får själv. Men det är bara spekulationer så länge vi inte får det dokumenterat.

”Jag ställer gärna upp”
Just därför är händelserna i Varnhem mycket intressanta och Jens Karlsson uppmanar djurägarna att omedelbart ta kontakt med länsstyrelsen för att få de dödade djuren undersökta.
– Om inte länsstyrelsen kan komma så ställer jag gärna upp personligen. Det här är mycket intressant för oss. Vi vill veta hur vanligt det här är, var attackerna sker, när de sker och om det gäller alla korpar eller enstaka individer.
I samband med EU-inträdet försvann korpen från jakttidstabellerna, trots att stammen under lång tid varit ökande. I riksdagen har det motionerats ett antal gånger om att återinföra jakttiden på korp. Även de båda jägarorganisationern har den frågan på agendan.

Har krävt korpjakt i flera år
– Vi har vänt oss till regeringen i den här frågan både 2007 och 2008, och allt tyder på att vi gör en ny framstöt i år. Vi vill också att man ser över fågeldirektivet. Det är inte rimligt att korpen ska stå kvar på hotlistan, i vart fall inte för Sveriges del, säger Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas Riksförbund.
– Samtidigt noterar vi att det förekommer rapporter om hur mindre fågelarter, bland annat flyttfåglar, minskar. Men med tanke på att såväl korp som i stort sett alla rovfåglar, samt andra stora fåglar som konkurrerar om maten, så förefaller ju inte det så konstigt. Det känns som att man borde undersöka sambanden bättre här.