Från Branschorganisationen Svenskt Viltkött vill vi värna om livsmedelssäkerheten och skapa bra och trygga matupplevelser av viltkött, för att på det sättet också vårda och gagna jakten på det fantastiska vilt vi har i Sverige.
Vi sitter på en naturresurs som saknar motstycke i fråga om klimatsmart, näringsrik och miljövänlig mat som inte bara är fantastiskt god, utan också ligger helt i tiden gällande hälsa och välmående.
Vi vill därför gärna bjuda in jägarna till en dialog som gör att vi hittar gemensamma vägar för att sprida kunskap, efterfrågan och gott rykte om vårt idag största vilt i Sverige – vildsvinet.
Enligt Svenskt Viltkött pågår en kampanj från bland annat Svenska Jägareförbundet som anser att vi skall ha en återgång till tidigare, delvis hälsovådlig hantering och försäljning. Bland annat genom att enskilda jägare och mindre jaktlag skall tillåtas sälja vildsvinskött utan veterinärbesiktning och kvalitetskontroll.
Sedan 2005 gäller Livsmedelsverkets regler avseende vilthantering och försäljning. Reglerna ska säkerställa kvalitet genom obligatorisk veterinärbesiktning för att skydda konsumenterna. Det krävs även godkända vilthanteringsanläggningar (VHA) för förädling och försäljning av vilt till
konsumenter, butiker och restauranger.
Nuvarande system med certifierade VHA innebär att endast kvalitetskött når marknaden.
Den långsiktiga effekten utan krav på att köttet passerar vilthanteringsanläggningar skulle innebära att den trend som eftersträvas, nämligen högre
konsumtion av klimatsmart kött från naturen, skulle äventyras.
Branschorganisationen Svenskt Viltkött menar att det är viktigt att vi genom lagstiftningen ständigt jobbar för att ha säkra livsmedel för alla. Det skulle innebära en stor risk för människors liv och hälsa om lagen ändras.
Skall vi hitta en hållbar lösning för att få balans i vildsvinsstammen, och en vettig ekonomi genom hela viltkedjan, måste vi ha en dialog mellan de berörda parterna, vilket inkluderar handeln.
Det är i sammanhanget viktigt att känna till att regelverket som kringgärdar hanteringen av vildsvin och björn, skiljer sig ganska väsentligt från övrigt vilt.
I båda fallen rör det sig om djur som äter en annan föda än övrigt svenskt vilt och är enkelmagade, vilket innebär att de har en annan bakterieflora än övrig vilt.
Hos vildsvinen finns också salmonellaförekomst som vid korrekt hantering aldrig utgör någon fara, men som kan spridas från inkapslingen om man hanterar viltkroppen fel.
Vildsvin och björn kan också ha trikiner. De är visserligen sällsynta. Men i de fall trikiner finns, och köttet inte besiktigats, testats och hanteras korrekt i fråga om tillagningstemperaturer och förvaring, kan de förorsaka stor skada.
Det skulle innebära en stor katastrof för jakten, viltköttets framtid och synen på jakten i samhället om en lagändring i förlängningen skulle förorsaka en människas sjukdom, eller i värsta fall död.
Det finns idag cirka 140 anläggningar runt om i landet, samt ett stort antal inlämningsdepåer där jägaren kan lämna sitt vilt. Dessa anläggningar är väl utbredda i vildsvinstäta områden.
SVEN-ÅKE LARSSON
styrelseledamot i Svenskt Viltkött
