”Forskare tiger om att fakta saknas”

Desto mer man granskar Skandulvs egna siffror, ju märkligare blir Olof Liberg kampanj mot jägarnas påstådda omfattande tjuvjakt.
Skandulvs senaste rapport redovisar att nio vargar påträffats med utläkta skottskador från 1984 till våra dagar.

Skandulvs statistik över ”illegalt” dödade vargar skiljer inte på oprovocerade händelser eller när skytten i god tro försökt skydda sina djur.

Men gör man en uppskattning betyder det att kanske en varg per år bevisligen träffats av projektiler från skjutvapen under otvetydigt brottsliga former.

Om Olof Libergs uppskattning att 15 procent faller offer för tjuvjägare är riktig talar vi om minst 200 vargar under samma period.

Det verkar ungefär lika sannolikt som Olof Libergs ”vetenskapliga” artikel där han hävdar att ett antal (troligen ett tiotal) vargar sprang oförmärkta från de finsk-ryska gränstrakterna till Hedmark-Värmland under åren kring 1980 och att sedan ingen hittat fram till det förlovade landet trots en tiofaldig ökning av den finsk-ryska vargstammen i Finland och gränstrakterna mot Ryssland.

Skandulvforskarnas kollektiva ihjältigande av besvärande fakta är minst lika organiserat som någonsin de beryktade mc-gängens variant av maffians omerta, tystnad inför utomstående.