Innan något miljöpåverkande projekt får påbörjas i Sverige i dag måste en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och godkännas, innan projektet över huvud taget får påbörjas.
Någon sådan har inte gjorts för den kommande rovdjursförvaltningen i Sverige. Visserligen har en rovdjursutredning, som innehåller mycket fakta om rovdjuren, tagits fram.
Utredningen har emellertid i stort sett bara behandlat hur utvecklingen fram till i dag har varit. Någon bild av hur konsekvenserna framöver blir vid olika antal djur av de olika rovdjursarterna blir framöver finns icke redovisad. Måhända var det inte utredningens uppdrag.
Det totala rovdjurstrycket
Den mest intressanta parametern för att kunna få en sann bild av kommande konsekvenser är det totala antalet stora rovdjur (björn, varg, järv och lo). Därför bör en miljökonsekvensbeskrivning omfatta ett antal olika alternativ med olika antal för dessa djurslag. Därefter beräknas konsekvenserna. Konsekvenserna skall då beräknas på sedvanligt sett för en MKB (det vill säga alla tänkbara konsekvenser skall tas med – inte bara ekologiska).
Icke minst skall redovisas hur förvaltningen skall skötas, så att det beslutade totala antalet rovdjur inte överskrids och hur denna skall finansieras.
Icke minst skall redovisas hur förvaltningen skall skötas, så att det beslutade totala antalet rovdjur inte överskrids och hur denna skall finansieras.
45 000 renar tas av rovdjur
I dag hävdar samerna att 45 000 renar blir rovdjursmat per år. Som jämförelse kan nämnas att den årliga renslakten omfattar cirka 60 000 djur.
Den årliga avskjutningen av älgar har under de senare åren sjunkit till cirka 80 000 älgar. Antalet rovdjurstagna älgar ökar allt snabbare och är i dag gissningsvis cirka 20 000 per år.
Ovanstående siffror visar med förfärande tydlighet att dagens rovdjursförvaltning snabbt kommer att helt förändra livsbetingelserna för såväl samer som för landsbygdsbor och jägare.
Den årliga avskjutningen av älgar har under de senare åren sjunkit till cirka 80 000 älgar. Antalet rovdjurstagna älgar ökar allt snabbare och är i dag gissningsvis cirka 20 000 per år.
Ovanstående siffror visar med förfärande tydlighet att dagens rovdjursförvaltning snabbt kommer att helt förändra livsbetingelserna för såväl samer som för landsbygdsbor och jägare.
Snabba beslut krävs
Då rovdjurstammarnas reproduktion är hög (15- 40 procent per år) krävs snabba beslut om hur kommande rovdjursförvaltning skall ändras och bedrivas. Om så inte görs kommer vi ganska snart att få stora bekymmer när bytesdjuren börjar tryta för rovdjuren. Den tiden är mycket närmare än vad de flesta tror.
Eftersom miljödepartementets bedömning av viltstammarnas storlek historiskt sett varit undermåliga borde kanske någon annan institution med större verklighetsförankring göra miljökonsekvensutredningen.
Eftersom miljödepartementets bedömning av viltstammarnas storlek historiskt sett varit undermåliga borde kanske någon annan institution med större verklighetsförankring göra miljökonsekvensutredningen.
