”Hur nås framgång med varg-nej?”

Hur når vi framgång med vårt ”nej till frilevande varg?”. Det undrar Bengt Bixo, Göran Karlsson, Wincent Kvarnrud och Lotta Hassel i förbundsstyrelsen för Jägarnas Riksförbund.

”Enda vägen dit är att vår förbundsstyrelse består av kunniga, engagerade personer, med en utpräglad övertygelse i frågan, och vilja att följa de beslut som tas på årsstämmorna utan kompromisser”, skriver kvartetten i en debattartikel.

På 70-talet startades en lavin som utarmat och fortfarande utarmar vår glesbygd. Den drog undan möjligheten till jakt och fritidsaktiviteter i olika former, uttag av klimatsmart viltkött och den omöjliggjorde det i stora delar av vargbältet. Älgstammen är där snart ett minne blott, med betydligt mindre uttag av klimatsmart viltkött än tidigare.

Även i stora delar av övriga Sverige har uttaget av viltkött minskat på grund av det drastiskt ökande rovdjurstrycket som haft till följd att import av diverse diskutabla köttsorter ökat.

Stormsteg mot kollaps
Samekulturen med rennäring som bas går med stormsteg mot kollaps, en näring som bedrivs på halva Sveriges yta och en kultur med tusenåriga anor, äldre än opera, teater och övriga sentida kulturer.

Lavinen startades på 70-talet av Bjärvall och Franzén, som med stor frenesi och entusiasm åtog sig att berika Sverige med rovdjur i den omfattningen att både näringar och glesbygdsbor påverkades. Dessutom har produktion av livsmedel och kultur (lantbruksproduktion, fäboddrift, renskötsel, jakt, bär och svampplockning) påverkats i mycket negativ riktning.

Valt att flytta
Påverkan, rädslan, för rovdjur har även renderat i att människor valt att flytta från drabbade områden. Skolbarn kan (får) inte vandra till och från skolan eller busshållplatsen i vissa kommuner utan eskort av föräldrar.

Hur har då dessa två lyckats med denna bedrift?

Vi, med drygt 30 000 individer har på drygt två år endast lyckats med att minska eller förstöra älgjakten för mindre markägare samt minska jakttillfällena för övriga jägare.

Fokuserat på uppgiften
Vi har gått med på långsiktigt hållbar förvaltning och gynnsam bevarandestatus för varg, jobbat för acceptans för vargpolitiken hos majoriteten av medborgarna på landsbygden.
Jo, de har lyckats genom att fokusera på uppgiften, skapa förutsättningar, och övertyga folk om att det de gör är bra för Sveriges befolkning och för den så kallade mångfalden.

Hur kan då vi i framtiden nå framgång med vårt beslut om att säga Nej till frilevande varg och ge oss jägare möjligheter till meningsfull jakt?

Kunnig och engagerad förbundsstyrelse
Vi tror att enda vägen dit är att vår förbundsstyrelse består av kunniga, engagerade personer, med en utpräglad övertygelse i frågan, och vilja att följa de beslut som tas på årsstämmorna utan kompromisser.Enligt vårt sätt att se det hela vilar det ett tungt ansvar på de stämmoombud som kommer till Skåne för att föra vårt förbund framåt i dessa frågor.

 

Bengt Bixo, Göran Karlsson, Wincent Kvarnrud och Lotta Hassel