Vargdödade får fraktas bort från Rörbo gård i Sala kommun. Nu är det hög tid att komma till skott i rovdjursförvaltningen. Att många landsbygdsbor börjat tvivla på rättssamhället är inte konstigt, skriver C-politikern Christer Eriksson.
Foto: Mikael Moilanen Vargdödade får fraktas bort från Rörbo gård i Sala kommun. Nu är det hög tid att komma till skott i rovdjursförvaltningen. Att många landsbygdsbor börjat tvivla på rättssamhället är inte konstigt, skriver C-politikern Christer Eriksson.

”Kom till skott om vargarna”

Det är hög tid att komma till skott i vargförvaltningen. Det tycker Christer Eriksson, C-politiker från Sala i ett debattinlägg om rovdjurspolitiken och landsbygden.

Alla partier talar idag om en levande landsbygd och ett öppet landskap. Men de flesta bortser från den ohållbara situation som råder för oroliga tamdjursägare avseende rovdjursangrepp.
I Sala kommun i Västmanland har Rörbo gård slutat med får på grund av upprepade rovdjursangrepp och hot från rovdjursivrare.
Flera betesdjurshållare, till exempel Gröna Hagars Kött, är mycket oroade. Den oron är ett reellt hot mot den biologiska mångfalden, det öppna landskapet och strandbetena. Många har slutat jaga med hund i vargområdena.

Läget är akut
Vi har en ny rovdjurspolitik, beslutad av Sveriges riksdag, som äntligen ger en möjlighet att börja förvalta vargstammen med möjlighet att nå ett läge där människan sätts i första rummet.
Nu måste myndigheterna börja följa demokratiskt fattade beslut. Läget är akut i de värst drabbade områdena i Mellansverige.
Men byråkratin kring varghanteringen har återigen hamnat i en teoretisk exercis med siffror, förvaltningsplaner och miniminivåer.
Samtidigt möter landsbygdens folk ingen förståelse från vargromantikerna.
WWF skriver till exempel att ”Vargens möjligheter att överleva i dag beror på om vi människor vill dela med oss av livsrum och skogens bytesdjur.” WWF bortser helt ifrån att vargen är ett av världens vanligaste rovdjur och från att den dödar tamdjur.

Små intresseorganisationer regerar
En icke folkvald minoritet tillåts idag att regera genom små intresseorganisationer, som överklagar alla försök till vargjakt. Det är grupper som själva inte har kostnader eller obehag av rovdjuren.
Att detta får många landsbygdsbor att tvivla på rättssamhället är inte konstigt.
Mitt i denna röra står de enskilda djurägarna utan någon vettig möjlighet att påverka sin situation.

Rovdjursstängsel som inte skyddar
Under sommaren har vi nästan varje dag kunnat läsa om vargangrepp på tamdjur. Rovdjursavvisande stängsel har visat sig inte fungera. Till och med hästar har angripits, vilket inte skulle kunna ske enligt vargivrarna. Skyddsjaktsansökningar avslås och beslut om jakt överklagas. 
Det här kan inte få fortgå!
Riksdagsbeslutet om förvaltning av vargstammen måste effektueras snarast.

Rätt att skjuta rovdjur som är för nära
Rovdjursstammarna måste genom jakt hållas på en nivå som kan accepteras av berörda människor. Rätten till skyddsjakt på eget initiativ måste förstärkas genom att rovdjur som kommer för nära ska tas bort.
Samma regler måste gälla för skydd mot varg som när räv tar höns i hönsgården. För det första måste berörda människor veta att de har rätten agera när deras egendom och livskvalitet hotas och det utan att man drabbas av repressalier och hot om rättsliga påföljder. För det andra för att förhindra avel på oskygga individer.

Oroande om MP och V får makten
Inför valet är det mycket oroande att höra att både MP och V, efter en eventuell valseger, tänker riva upp riksdagsbeslutet om rovdjurspolitiken.
Även socialdemokraternas jaktpolitiska talesperson Helén Petersson, säger att S kommer att ”riva isär” rovdjursbeslutet om det blir ett regeringsskifte efter valet. Detta trots att S stödde riksdagsbeslutet.
Det vore mycket olyckligt för landsbygden om så skedde.
Det är hög tid att komma till skott i rovdjursförvaltningen!

 

Christer Eriksson (C) kommunfullmäktigekandidat Sala, riksdagskandidat Västmanland