”Missuppfattning om förvaltningsområden”

Kommentar till Lennart Abrahamssons uttalande i artikeln: ”Samarbete om rovdjuren över länsgränser ett steg bakåt” I diskussioner med rovdjursansvariga i de län i Mellansverige som har fasta rovdjursstammar har framkommit önskemål om att dela in Sverige i olika förvaltningsområden för att län med samma rovdjursförutsättningar ska kunna ha en gemensam syn på och gemensamma principer […]

Kommentar till Lennart Abrahamssons uttalande i artikeln: ”Samarbete om rovdjuren över länsgränser ett steg bakåt”

I diskussioner med rovdjursansvariga i de län i Mellansverige som har fasta rovdjursstammar har framkommit önskemål om att dela in Sverige i olika förvaltningsområden för att län med samma rovdjursförutsättningar ska kunna ha en gemensam syn på och gemensamma principer för rovdjursförvaltningen.

Ett län som Västmanlands län är ett för litet geografiskt område för att få en bra rovdjursförvaltning. Respektive länsstyrelse är ansvarig för och fattar egna beslut om förvaltning i det egna länet efter de förutsättningar som gäller för förvaltningsområdet. Det har ännu inte fattats något beslut om att dela in Sverige i större förvaltningsområden.

Att de olika förvaltningsområdena skulle ha en ansvarig och att rovdjursansvarige i Uppsala län skulle vara ansvarig för Mellansverige är en missuppfattning.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har givit länsstyrelsen i Uppsala uppdrag att utföra rovdjursinventeringen i Västmanlands län under inventeringssäsongen 2005/2006.

Rovdjursansvariga i Uppsala län och Västmanlands län samt Jägareförbundets jaktvårdskonsulent i Västmanlands län har tillsammans lagt upp en plan för hur inventeringen genomförs.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att samarbetet i Rovdjursgruppen fungerar bra och vi hoppas att det givande arbetet i gruppen kommer att fortsätta.

Göte Hamplin, rovdjursansvarig, länsstyrelsen i Västmanlands län

Svar: ”Det handlar om farhågor för framtiden

På rovdjursgruppens möte den 27 januari 2005 informerades deltagarna för första gången att ett antal län diskuterat om planerna på ett gemensamt förvaltningsområde, det så kallade Mellansvenska förvaltningsområdet.

Så mycket mer information gavs inte då. De flesta deltagarna uppfattade säkerligen att frågan om detta samarbete skulle tas upp till diskussion vid nästa möte i rovdjursgruppen så vi kunde vara lite mer förberedda. Säkerligen var det också Sture Johanssons, (LRF:s representant) uppfattning eftersom han informerade vid viltvårdsnämndens möte den 18 februari 2005 att LRF inte skulle stödja förslaget.

Men vid nästa möte i rovdjursgruppen den 20 april var det redan klart, alltså utan mera diskussion i rovdjursgruppen.

Vid Johan Månssons presentation av samarbetet i rovdjursinventeringen tycker jag det framgick glasklart vilka intentioner som gällde angående framtida rovdjursförvaltning, alltså ett förvaltningsområde för hela Mellansverige.

Därför har jag farhågor för framtiden, och det är den jag värnar om.

Västmanland var ju tidigt ute med arbetet på förvaltningsplanerna och var ”föregångare” i detta arbete och jag räknar med att länet skall vara det även i fortsättningen. Då vill jag motverka att länet eventuellt satsar på gårdagens system för förvaltning, alltså ett Mellansvenskt förvaltningsområde, som bara är snäppet under nationell förvaltning.

Alla tecken tyder ju numera på att skall vi kunna åstadkomma en varaktig och accepterad rovdjursförvaltning så måste den vara på minst regional, helst lokal nivå. Här skulle jag alltså åter vilja se Västmanland som föregångare.

Vis av erfarenheten försöker jag ligga ett steg före.

Nuläget är således inte mycket att orda om utan jag vill med mitt inlägg ”slå ett slag” för framtiden.

Lennart Abrahamsson, distriktsordförande för Jägarnas Riksförbund i Västmanland