Avsikten med att tillåta älgjakt även i oktober var att tilldelade älgar, som av olika anledningar inte fällts under ordinarie jakttid i september, istället fick fällas under den utökade jakten i oktober.
Älgarna bör störas och jagas under så kort tid som möjligt. Detta är särskilt under kalvnings- och vandringstid, det vill säga vintern.
Inom vissa jaktlag jagas djuren helt i onödan under vintern. Man har haft alla möjligheter att skjuta dessa under ordinarie septemberjakten. Men istället har några i laget bestämt att man ”sparar” de till oktober.
Färre som kan jaga
Motiveringen har bland annat varit att det är färre jägare i oktober. Vissa dagar var det endast fyra-fem man – pensionärer, sjukskrivna eller arbetslösa – av lagets 20-30 jägare, som har möjlighet att vara med. De övriga kan inte vara med då på grund av arbete, eget företag, familjen, långa kostsamma resor eller att de har andra intressen än jakten. Detta resulterar i betydligt fler skottchanser och större köttutdelning för de som har möjlighet att vara med på vinterjakten.
Som markägare har jag arrenderat ut jakträtten till en hårt arbetande småföretagare. Denne hade ingen möjlighet att unna sig ledigt för älgjakten annat än två veckor under ordinarie jakten i september. Man kan förstå hans upprördhet över att han inte fick skjuta, när han efter många dagars väntande i september hade chansen att fälla ett stort fullvuxet djur på sitt pass.
Fick endast fälla små årskalvar
Endast små årskalvar fick skjutas, trots att samtliga djur enligt tilldelningen inte var fällda och trots att han betalat samma avgifter, kanske till och med mera, för jakten som de andra i jaktlaget. Plötsligt kunde septemberjakten avblåsas redan efter en vecka trots att alla tilldelade djur inte är fällda.
Förutom störningen av älgarna under stor del av vintern och orättvisor mellan jägarna, så kan den långa jakttiden även främja otillåten jakt. Allmänheten och människor som bor ute på landsbygden vänjer sig vid att det hörs skott då och då under hela vintern och att ett fåtal jägare syns flanera, helg som vardag, i skogarna. Under den koncentrerade septemberjakten är upptäckten av eventuella olagligheter större tack vare att allmänheten har en större koll.
Vad blir straffet?
Är det överhuvudtaget lagligt att jaktlagen på eget bevåg skapar sådana här bestämmelser?
Vad blir straffet för den som ändå skjuter ett djur i september, som är tillåtet enligt tilldelningen för området, men som jaktlaget bestämt skulle sparas till senare? Kan detta jämföras med fallet i Kuivakangas? De fick ju rätt till slut.
Kan en eller flera markägare få utträde från ett viltvårdsområde om liknande stolligheter inte rättas till?
