Om vi ska få ut det som går av den regionala rovdjurspolitiken krävs att vi som fått ett stort förtroende som delegater i viltförvaltningsdelegationerna gör vårt bästa inom de ramar som givits.
Det krävs också att övriga ”budbärare” klarar av att beskriva regler, beslut och processer på ett så korrekt sätt som möjligt. Jakt & Jägares artikel lämnar därvidlag en del övrigt att önska. För att alla ska förstå beslutsgången inför årets björnjakt vill jag påpeka följande:
Tillfällig lösning
För att Naturvårdsverket ska ha full delegationsrätt för björntilldelning i de län som har kontinuerlig föryngring av björn krävs att verket har en totalbild av fastställda miniminivåer i respektive län. Tyvärr har länen norr om Dalarna och Gävleborg inte kommit tillräckligt långt med arbetet i sina delegationer och där har man inte beslutat om förslag till miniminivåer.
Naturvårdsverket kunde alltså inte delegera tilldelningsbeslutet fullt ut till behöriga län. ”Verket” löste detta just i år med att ge ”samverkansområde norr” och ”samverkansområde mellan” ett varsitt tak att fördela mellan de län som har kontinuerliga föryngringar av björn.
Den nya tänkta ordningen – att besluten ska delegeras fullt ut till länsstyrelserna – gäller alltså inte i år.
Stabilisering av björnstammen
Dalarna och Gävleborg fick 81 björnar att fördela, där också en del av skyddsjakten ingick. Naturvårdsverket grundade taket på den skrivning som finns om riktlinjer för den nationella politiken där begreppet ”stabilisering” kan tolkas gälla för Dalarna och Gävleborg.
Naturvårdsverket har använt en tioprocenting avskjutning som utgångspunkt för beräkning av taket. Den nivån har verket hämtat från en forskarrapport som björnforskningen fått i uppgift att ta fram.
I Dalarna ligger medelvärdet på den beräknade björnstammen runt 280 djur och i Gävleborg runt 530 djur. Totalt 810 djur. 10 procent av 810 är alltså lika med taket på 81 björnar.
35 dalabjörnar en stor framgång
En enkel matematik ger sedan 28 björnar till Dalarna och 53 björnar till Gävleborg. Tar man undan 6 björnar för skyddsjakt totalt (vilket är fallet) återstår 75 björnar totalt – 25 björnar i Dalarna och 50 björnar i Gävleborg.
Om länsstyrelsen i Dalarna med Maria Norrfalk i spetsen vid fördelningsmötet lyckades få 35 björnar till Dalarna kan jag inte se något annat än att hon, med årets förutsättningar, verkligen lyckats föra fram Dalarnas viltförvaltningsdelegations intentioner om att sänka björnstammen i Dalarna.
Populistiskt skitsnack
Jag kan inte heller låta bli att reagera på Lena Laaksonens (Landsbygdsdemokraterna) kommentar till Jakt & Jägares artikel i nätupplagan.
Jag uppmanar Landsbygdsdemokraterna att skaffa sig en förteckning med namn och adresser på både ordinarie och ersättare i viltförvaltningsdelegationerna. Här syns namn från de olika organisationerna inklusive de politiska partierna som ”förtjänat” sina respektive intressegruppers förtroende.
Den utbildning (konferens) som skedde i Grönklitt var absolut nödvändig för att ge delegaterna den kunskap som krävs för att klara sina åtaganden.
Det finns givetvis alltid saker att förbättra. Men populistiskt skitsnack, som Laaksonen ägnar sig åt i sitt inlägg, för definitivt inte frågan framåt.
Per Mellström
Viltförvaltningsdelegat i Gävleborg
Fotnot: Den aktuella artikeln finns här: http://www.jaktojagare.se/se/article.php?id=433650&context=60321
