År 2004 inträffande en polisanmäld trafikolycka med älg på Öland och 2005 12, vilket är en drastisk ökning. De angivna siffrorna är minimiantal. Det kan finnas ett mörkertal, eftersom alla olyckor inte polisanmäls av en eller annan anledning. Dessutom finns inga uppgifter om incidenter.
Ökningen av antalet trafikolyckor med älg måste tolkas som en tydligt tecken på en numerärt växande älgstam. Det finns inga andra mätningar, som ger upplysningar om trender. En inventering vid ett tillfälle ger endast uppgift om antal vid den tidpunkten. För att ha något värde måste inventeringar
upprepas. Värdet av en inventering minskar proportionellt med tiden mellan inventeringarna.
Inventeringar skall självfallet göras av opartiska undersökare för att få någon tilltro.
Rapporter kommer nu om betydande betesskador i vissa tallbestånd, som nu blir i stort sett värdelösa.
I klartext förloras en hel generation av tall. Detta indikerar en foderbrist och samtidigt observerades en vanbating till kalv. Vem är det som får stå för kostnaderna? Givetvis är det markägarna medan jägarna går skadelösa.
Markägarna är definitivt inte intresserade av några experiment, som medför skador och ekonomiska förluster. De vill ha en balanserad älgstam i relation till tillgången på foder. Detta uppnås genom en anpassad jakt och absolut inte med inställd jakt.
Lokala samråd skall genomföras i varje älgvårdsdistrikt för att ge viltvårdsnämnden ett underlag för beslut rörande älgjakten vad avser avskjutning och jakttider.
I oktober 2000 träffades en överenskommelse mellan Lantbrukarnas Riksförbund, LRF/Skogsägarna, Skogsindustrierna, Svenska jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund om genomförandet av lokalt samråd.
I praktiken visar det sig att den organisation, som enligt överenskommelsen skulle ansvara för kallelser till sammanträden, fullkomligt nonchalerar detta. Därmed skall övriga parter desavuera dess medverkan.
Uppgifter florerar om att det finns en ny älgförvaltning, vilket saknar all grund.
Den förvaltning som funnits ett antal år gäller fortfarande och i den utgör lokalt samråd ett betydelsefullt och bärande grundelement.
En utredning angående älgförvaltning pågår under ledning av Jan Hyttring, som skall lämna sitt betänkande senast den 30 december 2006. Det är synnerligen viktigt att vid denna tidpunkt och detta stadium orda om en ny älgförvaltning.
Det ska finnas en balanserad älgstam med hänsyn till fodertillgång, markernas bärighet och vad de areala och skogliga näringarna kan tolerera. Detta uppnås endast genom jakt.
De skador och ökande antal viltolyckor med älg på Öland som rapporterats understryker vikten av detta.
Älgjakten börjar enligt jaktförordning andra måndagen i oktober, det vill säga i år den 9:e.
I Borgholm älgvårdsdistrikt finns 24 E-områden med en sammanlagd areal på 5 757 hektar och 30 B-områden på sammanlagt 3 739 hektar och i Mörbylånga älgvårdsdistrikt ett A-område på 1 220 hektar, 20 E-områden på sammanlagt 7 205 hektar och 36 B-områden på sammanlagt 3 322 hektar.
Ett A-område får en tilldelning, som bestäms av länsstyrelsen och jakttiden är minst 70 dagar.
Ett E-område har enligt jaktlagen en tilldelning av en älgkalv och en jakttid på 70 dagar.
Ett B-område har enligt jaktlagen en tilldelning av ett valfritt djur och en jakttid på fem dagar, eller den kortare tid länsstyrelsen bestämmer.
På oregistrerad mark får obegränsat antal kalvar fällas under en jakttid på fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttiden börjar liksom för alla övriga områden andra måndagen i oktober.
Dessa områden jagar enligt jaktlag, jaktförordning och länsstyrelsens beslut. Vad älgskötselområden, eller älgvanskötselområden, bestämmer saknar betydelse och relevans.
Slutsats: Jaga älg den 9 oktober 2006!
Olle Jonsson, distriktsordförande
För Jägarnas Riksförbunds viltvårdsdistrikt i Kalmar län
