Därför stöder jag förslaget om vargflytt

Styrelsen för Jägarnas Riksförbund är tillsammans med Jägareförbundet, Samernas riksförbund, Jordägareförbundet, LRF och Kennelklubben överens om att vargar skall kunna få flyttas inom Sverige. Detta för att säkra den genetiska friskheten hos vargstammen som statens representanter efterfrågar.

Som ordförande för Jägarnas Riksförbund i Dalarna och tillika ledamot av vårt riksförbunds styrelse har jag varit delaktig i detta beslut. 

Jag inser att det kan se ut som att vi spelar de som vill ha stora rovviltpopulationer i händerna. Men jag resonerar annorlunda. Vi på landsbygden, framför allt i Dalarna-Värmland med angränsande områden, har fått dragits med en vargstam som växer över sina breddar. Vargarna föröder landsbygden och dess näringar, inbegripet den traditionella husbehovsjakten. 

Raggar hellre väljare runt Stureplan
Samtidigt verkar politikerna i Stockholm inte bry sig om våra åsikter, utan raggar hellre röster kring Stureplan.
Som jag ser det banar detta beslut nu vägen för att vi skall kunna nå de visioner som återfinns i Jägarnas Riksförbunds rovdjurspolicy.
Vi ställer inte upp på några stora vargstammar. De mål som man har i Svenska Jägareförbundet med en vargstam om 150 djur finner jag helt verklighetsfrämmande.

Rovdjuren ska förvaltas lokalt
I Jägarnas Riksförbund menar vi att rovviltstammarna skall förvaltas lokalt. Antalet rovdjur i riket skall vara summan av de lokalt acceptabla nivåerna och detta kan vi få med beslutet om omflyttning av vargar. Detta eftersom även den minsta vargpopulationen med accepterandet av vargflyttningar kan vara livskraftig. Allt prat om miniminivåer för att stammen skall kunna klara sig faller bort.
Nu kan en population om tio individer vara livskraftig om det nu är summan av alla lokalt förankrade populationer!

”Vi kan få bestämma över Dalarnas vargar” 
Som jag ser det kan vi i Dalarna (och givetvis i alla kommuner och andra län och regioner) nu få möjligheten att själva bestämma hur många vargar vi vill ha i vårt närområde. Är det så att vi inte vill ha någon varg ska vi heller inte ha några.
Däremot finns det möjligheter för de områden där man vill ha varg, främst i storstadsregionerna, att få ha sådana där. Vi kan alltså få stora möjligheter att flytta varg från Dalarna-Värmland till Stockholm, eller andra delar av landet där de vill ha varg.

Inga argument för stor vargstam
Det beslut som nu fattats av bland andra Jägarnas Riksförbunds riksstyrelse möjliggör detta. Och allt tal om inavel som argument för en stor vargpopulation kommer på skam.
Därmed försvinner argumentet för flera hundra vargar i Skandinavien. Om någon nu förespråkar att vargpopulationen skall vara av en viss storlek så kan några ekologiska skäl inte framföras, utan det blir enbart populistiska eller känslomässiga skäl som kan anföras. Om dessa skäl då skulle få gå före lantbruksnäringarna, med djurhållning och jakt, är politikerna ute på väldigt hal is!

Äkta demokrati i rovdjursförvaltningen
Vi kan, hoppas jag, med detta svåra beslut, trots allt se att landsbygden har en chans att gå en ljusnande vår till mötes, med äkta demokrati i rovdjursförvaltningen. Men det krävs att vi är på vår vakt mot populistiska politiker och motstående intressen, som kan missta beslutet som en kapitulation från oss som kräver en levande landsbygd där vargen inte utgör ett hot mot jakten och övriga areella näringar.
 
Malte Sandström, ordförande för Jägarnas Riksförbund i Dalarna