Det bidde inte ens en tumme

Vargmötet i Heby folkets hus för en tid sedan kommer att gå till historien som det lugnaste mötet i denna fråga. Det kommer nog aldrig mer att hända. Auditoriet som bestod av representanter från Svenska Jägarförbundet, Grimsö Viltskadecenter samt länsstyrelsen låg lågt för att undvika en debatt som tidigare visat sig ha väckt starka känslor. […]

Vargmötet i Heby folkets hus för en tid sedan kommer att gå till historien som det lugnaste mötet i denna fråga. Det kommer nog aldrig mer att hända. Auditoriet som bestod av representanter från Svenska Jägarförbundet, Grimsö Viltskadecenter samt länsstyrelsen låg lågt för att undvika en debatt som tidigare visat sig ha väckt starka känslor.

På mötet sades det att allt som kunde göras också skulle göra, för att hjälpa folket ”på bygden” att känna trygghet.

En åhörare frågade: ”Om det visar sig att det är flera vargar inblandande som river hundar vad händer då?”

Svaret blev: ”Då kommer vi att söka skyddsjakt på fler djur.”

”Men om det blir avslag?”

”Då söker vi tills Naturvårdsverket inser allvaret.” Dessa svar kom snabbt och koncist.

Bland annat hade det hittats avföring från varg som tros vara inblandad i attacker mot hundar. Med DNA-prov kunde det klargöras vilket djur som var i farten. Det skulle ta tio arbetsdagar sedan var det klart. Ingenting verkar hända. Jag ringer efter en månad den ansvarige på länsstyrelsen och frågar. Svaret blev: ”Jo, just det här provet gick inte att avläsa.”

Det är tydligen bara 70 procent av proven som är användbara.

– Men du behöver inte vara orolig, fortsätter länsstyrelsens rovdjursexpert.

– Det har inte varit några rapporter från ditt område på tre veckor.

Jag upplyser då om att det sågs två vargar tillsammans senaste helgen i just Heby-området som säkert inte var av samma kön.

– Det har inte jag fått några upplysningar om, blir svaret.

Jag tror det råder ovilja om att rapportera till länsstyrelsen, eftersom allting tenderar att ifrågasättas. På detta får jag ingen kommentar.

En elak tanke slår mig. Kan det vara så utstuderat att avföringsprovets resultat inte fick bli känt av diverse omständigheter.

Att det inte blev något tillstånd att skjuta bort Heby-vargen är inte ett dugg förvånande för mig. Däremot går det att utläsa att den inblandade jägarorganisationen överväger att driva frågan vidare.

Men detta blir nu en prekär situation, eftersom samme man sa på mötet:

”Vi kommer aldrig att acceptera ett nej.”

Så sa även länsstyrelsens representant.

Undrar om inte det kommer att bli en medlemsflykt från det Jägareförbundet om det visar sig att det inte ens bidde en tumme.