Här är Ingemar Skogös debattinlägg:
Ann Dahlerus generalsekreterare för Svenska rovdjursföreningen anklagar i ett inlägg den 26 januari länsstyrelsen i Västmanland för att ha fattat ett dåligt underbyggt beslut när det gäller skyddsjakt på två vargar i Skultunareviret.
Det är länsstyrelsens uppdrag att bevilja skyddsjakt på vargar som orsakar stora skador och problem för de boende i området. Det är demokratiskt tillsatta politiker i riksdagen som beslutar om Sveriges rovdjurspolitik.
Beslutet om skyddsjakt har fattats av länsstyrelsen efter flera attacker på tamdjur av samma vargflock. Sammanlagt har föräldradjuren dödat eller allvarligt skadat fyra jakt- och sällskapshundar. De har dödat och skadat totalt 26 får och lamm.
Trots att hundägare har varit mer försiktiga har hundar dödats av vargarna. Länsstyrelsen har därför inte sett någon annan lösning än att bevilja skyddsjakt på de två föräldradjuren.
Länsstyrelsen har använt Viltskadecenters skyddsjaktsprinciper som anger hur många vargangrepp på tamdjur som krävs för att ett beslut om skyddsjakt ska vara befogat.
Viltskadecenter har ett uppdrag från Naturvårdsverket och regeringen att samla fakta och kunskap om bland annat rovdjursangrepp på tamdjur. Det finns därför inget bättre underlag att använda sig av.
De senaste årens licensjakt på varg var förlagda till januari-februari. Jakttiden på varg är, liksom jakttider på övriga viltslag, framtagen för att säkerställa en etiskt försvarbar jakt.
Vid ett tillfälle under 2010 års licensjakt på varg har båda föräldradjuren fällts. Ingenting visade då att de efterlämnade valparna skulle ha klarat sig sämre på grund av att föräldradjuren tagits bort. Det är det fall som mest liknar förhållandena i Skultunareviret.
Jakten sköts av länsstyrelsen och utförs av några få personer som har stor erfarenhet av liknande uppdrag.
Den långa möjliga jakttiden handlar om att länsstyrelsen behöver utrymme för att kunna välja den mest lämpliga jakttidpunkten.
Länsstyrelsens beslut för eller mot skyddsjakt är sällan enkla, många faktorer ska tas med. Men det är viktigt att komma ihåg att besluten alltid bygger på de lagar och regler som riksdagen har slagit fast.
Ingemar Skogö, landshövding och ordförande i viltförvaltningsdelegationen