Det sägs att den svensklevande vargstammen är en av de mest dokumenterade och välkända i världen tack vare all forskning som har gjorts på denna.
Den här artikeln skall sammanfatta en uträkning av de tillgängliga fakta som finns men som myndigheterna, det vill säga Naturvårdsverket och länsstyrelserna eller, det allmänna, inte verkar vilja använda för att visa den rätta bilden av det verkliga antalet.
Viktigt skilja begrepp
Det är viktigt att man skiljer på begreppen frilevande vargar i Sverige och svenska vargar. Den svenska vargen fångades och sköts bort på 1800- och 1900-talet och kommer aldrig att komma tillbaka i sin dåvarande färg och form.
De vargar som lever i landet idag är antingen en invandrad art eller resultatet av inplanteringen i enlighet med Svenska Naturskyddsföreningens, SNF:s, skrift Projekt Varg, stiftad på 1970-talet.
Renheten i arten är också starkt ifrågasatt då många av individerna visar tydliga tecken på omfattande inblandning av hund. Inte minst genom sin avvikande färg samt tecken av kraftigt markerade kinder och panna.
Oklara siffror
Av någon anledning så har det under många år nu, enligt det allmänna, funnits ett frilevande antal om cirka 250-370 vargar lite beroende på vem man frågar och vart man läser. Inte heller tycks det medges att stammen faktiskt växer till sig och knappt i vilken takt och i vilka antal.
Svensk vargforskning har valt att använda faktor 10 för redovisningen i Sverige, det vill säga att det finns tio vargar per känd föryngring i landet.
Den ska jämföras med till exempel den ryska forskningen som använder sig av faktor 25. Vilket land har mest erfarenhet av varg?
Finns fakta att tillgå
I själva verket så finns det en lång rad fakta som skulle kunna hjälpa till att visa hur många vargar som lever i landet idag.
Viltskadecenter vid Grimsö Forskningsstation har räknat ut att det efter varje föryngring, det vill säga varje kull av nyfödda valpar, överlever i genomsnitt 4,26 stycken, efter vad de kallar för normal dödlighet. Normal dödlighet avses efter jakt, trafik, kannibalisering och så vidare.
Viltskadecenter har också räknat ut att tillväxttakten på den svensklevande vargstammen är mellan cirka 15 och 20 procent per år. Det är den lägsta siffran som någon forskning har kommit fram till på norra halvklotet.
Till exempel så uppger rysk vargforskning en tillväxt på 30 procent Ryssland.
Räknar med 20 procents tillväxt
Vi bestämmer att vi räknar på en tillväxt om 20 procent i denna artikel.
Vidare så har länsstyrelsernas rovdjursspårare, trots dåliga snö- och spårförhållanden, kunnat kvalitetssäkra ett antal föryngringar varje år. De föryngringar som kvalitetssäkras är de som i nästa steg rapporteras vidare till Naturvårdsverket och rimligtvis skall bli till den officiella sanning som kommuniceras till allmänheten.
39 föryngringar 2013
I mars 2013 rapporterades det in 39 föryngringar som ett resultat av samma vinters spårningar. Att samtliga i Sverige existerande föryngringar av varg inte kan hittas och återrapporteras till allmänheten får vi se som en självklarhet och med det dyker det också upp en slags joker – mörkertalen.
Nu har vi på hand en rad med fakta som gör att vi kan börja räkna. Om en vargföryngring lämnar efter sig 4,26 överlevande vargar och vi har en tillväxttakt på tjugo procent får vi formeln 4,26/0,2=21,3 vargar. Det innebär att vi efter ett års föryngring har 21,3 + 4,26 = strax över 25 vargar. Per föryngring.
Siffran 25 vargar per känd föryngring som vi får fram här stämmer också bra överens med den ryska jämförelsen. Med tillgängliga fakta så ser det ut för landet som att vi efter 2013 års föryngringar, som är de senast redovisade, att vi har ett antal om 39*4,26 = 166,14, (166,14/0,2)+166,14=996,84 eller 997 st frilevande vargar totalt.
För att komma till dagens antal måste vi lägga till 2014 års föryngringar på ett okänt antal födda och överlevande. Det är inte troligt att de är färre än från 2013 så vi lägger till ytterligare 166 individer. Det ger då vid hand en siffra på 1163 stycken vargar som lever i landet idag, innan 2015 års föryngringar.
Mörkertal att ta hänsyn till
Sedan kommer vi till det kanske svåraste att uppskatta, mörkertalen. Här finns det utrymme för spekulation men vi har också en del fakta som vi kan belysa. Jag var själv med och jagade varg i reviren Nora och Mårdshyttan, Örebro län, i år 2015. När jakten avblåstes hade vi skjutit tilldelningen om tretton stycken vargar vilket enligt länsstyrelsen var så många som fanns i dessa två revir.
Man hade bestämt att dessa revir skulle skjutas ur helt och hade därför tilldelat maximalt antal man trodde fanns. Veckan efter jakten var avslutad kunde inte mindre än tolv olika individer spåras i dessa två revir. Mörkertalet för området är således nära 100 procent.
Samma förhållanden i andra län
Övriga sex revir i Värmland och Dalarna som jagades under 2015 har haft samma erfarenheter och efter avblåst jakt har man kunnat spåra mellan 100 och 200 procent så många som respektive länsstyrelse har rapporterat att det skulle finnas. Andra fakta som kan hållas fram är lokalkännedomen ute i landet där ortsbefolkningen meddelar att flera av de kända och namngivna reviren har delat på sig i upp till både två, tre, fyra och ibland fem olika revir.
Delningarna innebär kort sagt att antalet varg helt enkelt börjar bli så många. Länsstyrelserna står kvar och hävdar att det ändå bara finns ett revir på respektive ställe vilket då blir helt missvisande information.
Troligtvis över 2 000 vargar
Med fakta framtagen av det allmänna kan vi alltså räkna fram att vi har en bra bit över 1 000 frilevande vargar i landet idag. Med uppskattningarna av mörkertalen, som backas upp av erfarenheter, kan vi med fog säga att vi mest troligt har över 2 000 stycken och även över 300 valpar som överlever efter varje års föryngring. Med denna rasande tillväxt av varg kan man lätt måla upp ett mardrömsliknande scenario med skogar som töms på vilt i en allt högre takt och varje års utvandrare ur reviren som skall ta sin plats någonstans i landet.
Rapporterna om vargobservationer duggar idag tätt från landets alla hörn. Hur ser det ut i Sverige i höst när fjolårsvalparna ska vandra ut och årets valpar skall lära sig att jaga?
Björn Smittsarve
