Avskjutningen vilket är liktydigt med avkastningen på 33 djur, varav 14 procent kalvar årligen i genomsnitt, är mycket nära den totala bärförmågan för älgbiotopen i Borgholm älgvårdsdistrikt.
Det faktum att avskjutningen legat stabilt under en tioårsperiod, bekräftar att det förelegat en överensstämmelse mellan biotopens bärförmåga och älgstammens storlek.
Värdet av en vuxen älg är officiellt fastställt till 7 000 kronor och för en kalv till 3 000 kronor.
Flyginventering gjordes 27 februari – 2 mars 2005 och resultatet har ej utnyttjats för vetenskaplig studie eller forskning.
Under år 2002-2005 ställdes älgjakten in helt och under 2006 bedrevs en begränsad jakt på kalvar.
Vad har detta inneburit i förlorade intäkter och kostnader i Borgholm älgvårdsdistrikt?
Fem års avskjutning av vuxna älgar (5 x 33 x 0,86 = 142 älgar): 994 000 kronor, 4 års avskjutning av kalvar (4 x 33 x 0,14 = 18 kalvar): 54 000 kronor, 2006 års avskjutning av kalvar (8 kalvar skjutna): 24 000 kronor. Flyginventering: totalt 130 000 kronor, varav 50 procent bekostades av Borgholm älgvårdsdistrikt: 65 000 kronor.
Total kostnad för Borgholm älgvårdsdistrikt: 1 089 000 kronor.
Mörbylånga kommun har 6 000 hektar skoglig mark och därmed avsevärt sämre förutsättningar att härbärgera en älgstam än Borgholm. Med hänsyn till basfakta bör Borgholm ha 70 procent och Mörbylånga 30 procent av en total älgstam på Öland.
Under åren 1992-2001 sköts i medeltal 35 älgar per år med vikande tendens de senaste åren, vilket indikerar en sviktande biotop i förhållande till älgstammens storlek.
Förlorade intäkter och kostnader i Mörbylånga älgvårdsdistrikt.
Fyra års avskjutning av vuxna älgar (4 x 35 x 0,86 = 120 älgar): 840 000 kronor, fyra års avskjutning av kalvar (4 x 35 x 0,14 = 19 kalvar) 57 000 kronor, 2006 års avskjutning av vuxna älgar (35 x 0,86 – 1 = 29 älgar) 203 000 kronor, 2006 års avskjutning av kalvar (35 x 0,14 – 3 = 2 kalvar) 6 000 kronor.
Flyginventering: totalt 130 000 kronor, varav Mörbylånga älgvårdsdistrikt står för 50%: 65 000 kronor.
Total kostnad för Borgholm älgvårdsdistrikt 1 171 000 kronor.
Andra kostnadsställen, som skall beaktas och bedömas efter sina egna förutsättningar, är exempelvis betesskador för den enskilde markägaren på växande grödor och skog. Skadeverkningarna skall i detta sammanhang bedömas i ett längre perspektiv!
Det primära är att bedöma biotopens bärförmåga och därmed hur stor älgstam som kan existera. Verklighetsanknytningen saknas fullkomligt när en älgstam på 400 djur anges som mål.
Situationen för närvarande har medfört att älgar samlas där det finns föda, det vill säga rapsfält och trädgårdar.
Varje markägare med odlingar drabbas av skador på 25 000-
30 000 kronor årligen.
Bristen på föda medför att älgarna i stor omfattning rör sig i anslutning till vägarna. Dagligen kommer via radion varningar för älg. En ökad risk för trafikolyckor föreligger. Detta innebär givetvis att personskador och materiella skador uppstår, som ger de drabbade personligt lidande och kostnader. Hittills har lyckligtvis ingen olycka skett med dödlig utgång. Eftersöksgruppens gedigna arbete med betydelsefulla insatser efter trafikolyckor kostar också både tid och pengar.
Länsstyrelsen med landshövdingen i spetsen har gett sin välsignelse till projektet med rådgivning från länsviltnämnden.
Till sist den viktiga frågan för mig. Till vem ska jag ställa notan för att få ersättning för mina skador?
