Det skandinaviska vargforskningsprojektet vid Grimsö forskningsstation har fått tillstånd av länsstyrelsen att kameraövervaka kadaver i skogen. Syftet är, enligt projektledaren Håkan Sand, framför allt att undersöka interaktionen mellan varg och björn vid dessa kadaver.
Grimsö har forskat om rovdjur så länge som jag kan minnas. Varför har inte den här frågan kommit upp tidigare? Eller är det så att det finns pengar över, som vi jägare betalar in via det statliga jaktkortet, som det måste göras slut på?
Länsstyrelsen i Dalarna gett forskarna tillstånd för att använda fyra kameror i Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Falun, Hedemora, Avesta, Smedjebacken och Ludvikas kommuner. För att hitta kadaver ska man följa radiomärkta vargar.
Tillståndet gäller under tiden 1 februari till 31 maj varje år till och med 2016.
Får fram relevanta resultat?
Björnen kommer ur sitt ide i slutet av april eller i början av maj. Med detta i åtanke måste man ställa sig frågande till varför ett forskningsprojekt med detta syfte ska ha kameror sittande i tre månader varje år utan möjlighet att få fram relevanta resultat?
Samhällsintresset av forskningen väger tyngre än den enskildes rätt att vistas i skog och mark utan risk att fotograferas, resonerar länsstyrelsen.
Häxjakt på jägarnas kameror
Hur länsstyrelsen kan göra bedömningen att detta är ett samhällsintresse som överskuggar den personliga integriteten är i det här fallet en högst relevant fråga. I synnerhet med den häxjakt som pågår på jägares åtelkameror.
Åtelbevakningens syfte är att effektivisera vildsvinsjakten och för att få bukt med den hastigt ökande vildsvinsstammen här i Dalarna.
När det gäller jägarnas åtelkameror anser länsstyrelsen att kameraövervakning i naturen kan gälla platser där människor passerar för rekreation. Då förväntar sig allmänheten inte att utsättas för kameraövervakning, enligt länsstyrelsen.
Ett inkonsekvent synsätt
Det här ett inkonsekvent sätt att se på bruket av åtelkameror som används av forskare och jägare.
Särskilt med tanke på att det finns långt gångna planer på att tillståndsbefria de åtelkameror som nu miljöåklagare Åse Schoultz lägger ner stora resurser på att få jägare lagförda för.
Åse Schoultz säger sig inte känna till förberedelserna för att tillståndsbefria jägarnas åtelkameror.
Myndigheternas agerande när det gäller jägare och rovdjursfrågor blir mer och mer märkligt.
Bengt Larsson, ordförande för Jägarnas Riksförbunds distrikt i Dalarna
