Bara i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) finns mer än 20 artiklar om jakthärvan i Västmanland. Namn och bild på den häktade industriledaren i jakthärvan har publicerats. Åklagarens beskrivningar och misstankar får stort utrymme, medan de misstänktas advokater är bundna av förundersökningssekretessen och inte kan bemöta misstankarna som bland annat bygger på en anonym källa.
Det vore skäligt att referenserna till den häktade industrimannens engagemang i rovdjurs- och landsbygdspolitik fick en lite sakligare bakgrund än att enbart sammanfattas som hat mot rovdjur.
Industrimannen har öppet och offentligt, även direkt till samtliga riksdagsmän, informerat om landsbygdsproblem ur olika synvinklar. Han har pekat på hur både politikers och myndigheters agerande får allvarliga konsekvenser för landsbygden.
Tidningarna Småbrukaren och Familjejordbrukarna pekar på liknande problem och rättsosäkerheten när myndigheter tillämpar djurskyddslagstiftningen.
Även tidningarna Land och ATL har försökt att uppmärksamma politiker, myndigheter och allmänhet på en osäker rättstillämpning mot landsbygdsbefolkningen, både när det gäller djurkontroller, vattendammar, rovdjursproblem och miljölagstolkning.
Bristande lyhördhet mot de drabbade och undfallenhet mot miljö-, djurrätts- och rovdjursaktivister urholkar tilliten till myndigheterna.
Här är några exempel på hur myndighetsaktivism slår mot de drabbade:
• Djurhållare, naturbetesbönder, fäbodbrukare och småskaliga familjejordbruk skapar den kanske rikaste biotopen för biologisk mångfald vi har. Dessa brukare ser rovdjurs- och djurskyddshandläggning, med oerfarna och felstyrda myndighetspersoner, som de största hoten mot sin verksamhet.
• Efter rovdjursattacker är det dålig hjälp och föga förståelse för problemen. Efter upprepade rovdjursattacker kan istället de drabbade djurhållarna bli anmälda för försummelser och djurplågeri.
• Anonymt angiveri uppmuntras. Kanske beror det på att antalet kontroller och åtgärder mot djurhållare är nyckeltal som mäter djurskyddets ”effektivitet”.
• Alltför ofta leder myndighetsövergrepp och rättsosäkerhet till ruin, trauman och nedbrytning. Ibland blir det till och med självmord efter tjänstemannasanktioner som är mångfalt hårdare än det högsta straff som skulle erhållas i en tingsrätt.
Rättsosäker myndighetsutövning undergräver tilliten till myndigheterna. Många små, ohörda väljargrupper, som var och en för sig kan ignoreras, kan ge väljarunderlag för ett stort missnöjesparti, eller vad som sedan avfärdas som ”hatgrupper”.
Den demokratiska vägen för påverkan har hittills inte fungerat för den häktade industriledaren eller drabbade djurhållare och naturbrukare. Men välorganiserade aktivister, som är publicistiskt skolade, influerar både myndighetspersoner och media.
Det vore rimligt att medierna tar sitt ansvar för att det även finns ett stort allmänintresse att granska kritiken mot makten, som den uttryckts både av fackpress och industrimannen.
Bristande tillit till makthavare, press och politiker är kanske den främsta orsaken till de missnöjesyttringar som västvärlden skådar idag. EU-skepsis, Alternativ för Tyskland, Brexit, Trump och Sverigedemokraternas framgångar anses bero på missnöje med etablissemanget. Men inga i etablissemanget verkar intresserade att analysera och lösa problemen. Istället startas avledande maktspel. Är det då så underligt att det går som det går med ökad polarisering? Jag är själv missnöjd, men ännu inte SD-väljare.
ÅKE SKOGEVALL
