1718-20:
Storkyro i Norra Österbotten
Minst nio döda, mest barn. Man har spekulerat i att ett slag i trakten fyra år tidigare hade gjort vargarna vana vid att äta människor. Men tidsförloppet till angreppen är för stort. Men det här var under Karl XII:s krig mot Ryssland. Den manliga befolkningen var inkallad till krigsmakten, så jakt på närgångna vargar hade inte första prioritet.
1810-11:
Område vid floderna Rehn och Maas
14 angrepp på barn, varav 11 var dödliga. Höjdpunkten av Napoleon-krigen.
1721 till mitten av 1800-talet:
Karelska näset
Område överlämnat till Ryssland, där sedermera all jakt förbjöds. Cirka 40 barn dödades under den tiden.
1877-81:
Sydöstra Finland
Den mest kända episoden är Åbo-vargarna. Under de åren dödades ett 30-tal barn och flera skadades av minst fyra olika varggrupper. Angreppen slutade när man helt enkelt utrotade vargarna i trakten genom inkallade jägare från när och fjärran. De ryska jägarna betraktades som hjältar.
Bakgrunden är följande: 1868 överfördes den från Sverige ärvda fria jakten till markägarna och jakttider infördes. Samtidigt avskaffades kommunernas plikt att hålla varggropar och ordna vargskall och ersattes med en föga motiverande skottpeng. All jakt på varg upphörde i praktiken.
1944-53:
Kirov och Vladimir guvernementen i Ryssland
I det 120 800 kvadratkilometer stora guvernementet Kirov dödade och åt vargar 26 barn och ungdomar i nio separata distrikt. Tio barn föll offer för vargattacker i det 29 000 kvadratkilometer stora Vladimir guvernementet.
Fallen dokumenterades och beskrevs ingående av ledamoten i Sovjetunionens vetenskapsakademi Michail Pavlov, som var stationerad i Kirov.
Han beskrev hur vargarna snart blev lika oskygga som kringstrykande hundar efter det att jägarna skickats till fronten och den normalt intensiva vargjakten upphörde. Liknande fall förekom i hela Sovjet och en statlig kommission tillsattes för att kartlägga vargproblemen. Kommission fann 80 dödsfall.
1989-96:
Uttar Pradesh i Indien
Ett stort antal barn attackerades. 92 fall specialgranskas i en rapport. Utöver dessa fall finns ytterligare 895 dödsfall redovisade mellan 1878-1996 för Uttar Pradesh.
Den indiska vargen, som nästan blivit utrotat under tidigare kampanjer i samband med angrepp på människor, kom nu på listan över mest skyddsvärda djur. All jakt upphörde även i närheten av byar.
Attackerna i Finland och Indien är ofta felredovisade även i nyare litteratur om vargen. Det gäller bland annat påståenden att det var en gammal vargtik som härjade i Åbo under tre års tid. Både vad gäller Indien och Finland finns falska spekulationer om mödrar som satt ut sina barn för att få ersättning.
Calle Seleborg
Magnus Hagelstam