Mer kött med älgfjolingar fällda
  • Elmia Game Fair

Mer kött med älgfjolingar fällda

DebattPublicerad: 2010-06-22 14:40

En ett viktigt syfte med älgförvaltningen är en hög köttproduktion, som kan optimeras med att skjuta fjoling istället för kalv. Köttproduktionen kan bli 13 procent högre och betestrycket minskar, skriver Ingvar Törnström, tidigare skogsvårdsansvarig vid Kopparfors AB.

Under åren 1961–1981 var jag anställd av dåvarande Kopparfors AB som ansvarig för skogsvården. 

Arealen omfattade cirka 200 000 hektar mark, belägen mellan Bottenhavet och Siljan. Fram till mitten av 1970-talet såg vi inte älgbetningen som ett problem, trots att vi kunde ha 20 älgar per hektar i vinterstam.
Den hårda lövbetningen var snarare positiv. Skadorna på tallungskogen var måttliga eftersom vi bedrev avverkningarna på annat sätt före helmekaniseringen av skogsbruket. Då påbörjades de manuella avverkningarna i september och avslutades i april. Under vintern betade älgarna tallskott i avverkningarna.

Lämna talltoppar
Roger Berglund och Sten Lavsund, som forskat kring hjortdjurens födoutnyttjande har sagt följande:
Älgen behöver 5 kilo torrvikt av tallskott per dygn under vintern. Den föredrar skott under 4 mm i diameter, vilket innebär att yngre tallars övre skott inte är intressanta. Det är framför allt äldre tallar i slutavverkning som älgen föredrar. Man frågar sig om det i dag är möjligt att utnyttja älgens preferenser för skott från slutavverkningsskog. En förutsättning är att skördarna tar stamvirket med lämnar grenar och toppar för flisning och uttransport under våren.

Tillväxten utnyttjas inte
Ett viktigt syfte med älgförvaltningen är en hög köttproduktion, som har högt värde på marknaden. För att göra en riktig utvärdering av olika avskjutningsmodeller är det nödvändigt att analysera älgens tillväxt. 
Undersökningar av slaktvikter på fällda älgar har visat att en kalv i medeltal ger ett köttutbyte på 47 kilo, medan en fjoling (1,5 år) ger 115 kilo. Tillväxten är mycket god till 18-20 månaders ålder men avtar sedan drastiskt, särskilt för hondjur.
Att skjuta älgen vid 6 månaders ålder är uppenbarligen fel, eftersom köttutbytet om han får leva ett år till stiger med 145 procent. Kalven är ju det djur som tillsammans med kapitalkon ger valuta för vinterbetet. Dessutom betar kalven förmodligen inte mer än hälften jämfört med ett vuxet djur.

Enbart fjolingskytte
Älgen är vårt värdefullaste villebråd och man blir fundersam över hur man år efter år skjuter kalvar med slaktvikter på 50-–60 kilo utan tanke på den produktionspotential man eliminerar. Modellen här intill kan bidra till att belysa väsentliga principer. Den visar två ytterlighetsmodeller för avskjutning. Den ena innebär 50 procents kalvskytte, alltså ungefär vad som gällt hittills i landet, och den andra enbart fjolingskytte.

Följande slutsatser kan dras:
• Kalvskytte innebär att 25 procent fler djur kan skjutas.
• Fjolingskytte ger 13 procent högre köttutbyte.
• Fjolingskytte ger cirka 20 procent lägre betestryck genom lägre antal kapitaldjur i vinterstam och kalvens lägre betestryck.
• Fjolingskytte är enklare än kalvskytte, då ko med kalv är mycket vaksam.
• Fördelen med att få skjuta 25 procent fler djur kan diskuteras, eftersom många jägare, även av etiska skäl, inte gillar att skjuta kalv.
• Fjolingskytte ger större säkerhet för kapitalkon under jakten. En kapitalko kan inte få ett bättre skydd än en kalv, under förutsättningar att avskjutningsreglerna följs noga.

Dubbla älgstammen
Det nuvarande systemet med tilldelning av kalvar på småmarker eller till och med fri kalvavskjutning i vissa områden måste bort ur förvaltningsmodellerna. 
Kalven är tillsammans med kapitalkon den viktigaste faktorn för att säkerställa en hög produktion hos älgstammen. 
Om sedan skogsbruket kan planera sina slutavverkningar under vintern så att tallriset blir tillgängligt för betning kanske vi kunde höja stammen nuvarande numerär på cirka 5 djur per 1000 hektar (vilket är det ungefärliga genomsnittet på landets 35 miljoner hektar älgjaktsmark) till åtminstone 10 djur.

Fakta: Ytterlighetsmodeller för avskjutning
Förutsättningar: Jaktmark 10 000 hektar. Vinterstam 10 djur per 1000 hektar. Två kapitalkor per kapitaltjur. En kalv per kapitalko. Slaktvikt kalv: 70 kilo, köttutbyte 47 kilo. Slaktvikt fjoling: 150 kilo, köttutbyte 115 kilo.

                          50% Kalvskytte        Fjolingskytte
Vinterstam
Kapitaltjur                  25                            20
Kapitalko                   50                            40
Kalv                         25                            40

Sommarstam
Kapitaltjur                  25                            20
Kapitalko                   50                             40
Fjoling                       25                            40
Kalv                          50                            40

Avskjutning
Fjoling                       25                             40
Kalv                          25                              –

Köttutbyte               4 050 kilo                  4 600 kilo


Ingvar Törnström
Skogsmästare, Trosa

SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsGyttorp Norma