Problemet med ripan är givetvis dess nedgång. Att så är fallet vittnar bland annat de restriktioner för ripjakten som infördes i delar av Sverige den senaste jaktsäsongen.
Även jägare som vistas i skog och mark vittnar om låga bestånd av ripan. Åtgärder för att återfå en stark ripstam är
nödvändiga.
Flera faktorer har orsakat nedgången av ripstammen. Den tidiga jaktstarten är en, då många ripor knappt är flygfärdiga och förflyttar sig ytterst korta avstånd. De är lätta mål för skytten. Den tidiga jaktstarten kontra vårt grannland Norge renderar i att ett stort antal norska jägare kommer till Sverige för att jaga innan den norska ripjakt startar 10 september.
Stöd för flyttad jaktstart
Enligt en undersökning i jakttidningen Jakt & Jägare i april 2010 tycker hela 67 procent av de svarande att jaktpremiären på ripa ska senareläggas. Av dessa anser 49 procent att jaktstarten ska vara 10 september, precis som i Norge.
18 procent önskade att premiären skulle flyttas ända till 25 september, medan endast 20 procent ville ha en oförändrad jaktstart. 13 procent hade ingen åsikt.
En framflyttad jaktstart skulle rendera i minskat jakttryck på ripan och att den hinner växa under ytterligare några veckor.
Unik gästjakt
Det är unikt att vi i Sverige tillåter jägare från andra länder jaga utan större restriktioner. I till exempel Danmark får man inte jaga över huvudtaget i danska kustlandet som utländsk jägare. Här vore det lämpligt att se över möjligheten för införande av restriktioner för utländska jägare, exempelvis maxtal på skjutna ripor under hela jaktsäsongen men även krav på lokal guide under jakten.
Predatorerna blir fler
En annan viktig faktor till ripans nedgång är naturligtvis predatorer, räv, grävling, mård, mink, mårdhund m fl. Dessa jagas inte i någon större utsträckning och det finns naturliga förklaringar till detta. Skinnet har inget värde för jägaren eller allmänheten, det är tidskrävande och generellt sett är det inte en önskan från någon jägare att skjuta ett djur som man inte tar hand om i form av mat eller skinn.
Rovfåglarna hör till gruppen predatorer men dessa får inte jagas. Dock går de hårt åt ripan, speciellt de år det är brist på gnagare. Även kråkfåglarna och korpen går hårt åt ripan och dess kycklingar. Korpen är i dag fridlyst i Sverige.
Sammantaget påverkar detta naturligtvis tillgången på ripan. Den allmänna attityden till päls och skinn får således negativa effekter på andra viltarter, vilket naturligtvis är tragiskt.
Skottpeng på mårdhund
Mårdhunden hör inte till den svenska faunan och särskilda projekt har startats för att få spridningen under
kontroll.
Mårdhundsproblemet är ett utmärkt tillfälle för staten och/eller länsstyrelsen att via skottpeng decimera bestånden. Detta skulle rendera i att fler jaga mårdhund, samtidigt som man får värdefull kunskap om spridningen.
Förslagsvis skulle vara 500 kr per skjuten mårdhund vara en lämplig skottpeng.
Flera åtgärder behövs
Vi ser alltså följande åtgärder som nödvändiga för ripstammen: Minskat jakttryck med framflyttad jaktstart till 10 september, ökade restriktioner för utländska jägare och ett aktivt samarbete kring predatorproblemet mellan myndigheter och
jägare.
Vi befinner oss troligen i ett läge där ripans väl och ve måste komma före naturturism och företag som ofta, tillsynes kortsiktigt, profiterar på fauna och flora snarare än en sund beskattning.
Håkan Önneholm, Norrbotten
Assar Nilsson, Västerbotten
Bengt Bixo, Jämtland Härjedalen
