Det finns ett gammalt talesätt som säger att en groda låter sig kokas levande om man lägger den i kallt vatten som sakta hettas upp, medan den hoppar ur direkt om man försöker lägga den i kokande vatten.
Huruvida det är sant vet jag inte, men att det är lättare att få igenom ändringar som förväntas möta motstånd om man gör det gradvis råder det inga tvivel om.
Gradvis skärpning av vapenlagstiftningen
Liknelsen med grodan används ibland för att beskriva hur svensk vapenlagstiftning gradvis håller på att skärpas.
För den som har följt debatten de senaste åren börjar det bli uppenbart att det finns en stark vilja, från först och främst Rikspolisstyrelsen (RPS), att minska antalet legala vapen i samhället. Detta trots att den folkvalda regeringen gång på gång intygat att en begränsning av antalet legala vapen inte skall vara en målsättning för svensk vapenlagstiftning. Sverige är ett vapentätt land. Men vi har redan väl fungerande vapenlagar och legalt ägda vapen är inte ett problem i Sverige.
Den 31 januari i år presenterade Doris Högne Rydheim betänkandet ”Skärpningar i vapenlagstiftningen”.
Utredningen har tillsatts för att finna lösningar på den ökning av grova vapenbrott som skett i Sverige under senare tid.
Legala vapenägare drabbas igen
Men istället för att komma med förslag på hur den omfattande vapensmugglingen ska stoppas tar RPS tillfället i akt att ännu en gång kräva ytterligare skärpningar för oss legala vapenägare – en grupp som är betydligt mer laglydiga än genomsnittet. RPS har länge använt argumentet att alla illegala vapen en gång varit legala. Detta har de fått backa ifrån då det på senare tid gjorts studier som visar att det inte stämmer. Istället använder man nu argumentet att legala vapen är ”potentiellt farliga”, vilket i och för sig är sant.
Men om allting som är potentiellt farligt ska förbjudas blir det inte mycket kvar. Den här gången är det kpistskyttarna som råkar värst ut. Trots att det inte finns ett enda bekräftat fall, de senaste 15 åren, där en civilt ägd kpist förekommit i brott ska innehav av helautomatiska vapen totalförbjudas för privatpersoner. Tillsvidarelicenser görs om till fem års-licenser som sedan inte går att förlänga.
”Får hitta nytt fritidsintresse”
Doris Högne Rydheim säger:
”Vi ser det som att kpistskyttarna får fem år på sig att hitta ett annat fritidsintresse”.
Kpistskytte är en liten sport, det finns cirka 1 500 utövare i Sverige.
”Jaha, men då drabbar det ju inte så många och framför allt inte mig”, tänker ni kanske. Men kom i håg liknelsen med grodan – det gäller att driva igenom förändringar gradvis och börja där man möter minst motstånd.
Nästa syndabock i siktet
IPSC-rifle är nästa syndabock som utredarna siktat in sig på.
”För att förebygga och förhindra kriminella handlingar bedömer utredningen att tillstånd att inneha halvautomatiskt kulgevär som har löstagbara magasin och därför kan laddas med ett stort antal patroner – inte alls bör meddelas för målskytte.”
Även IPSC-rifle är en liten gren. Men om kpistskytte känns främmande för många jägare är detta ett förslag som borde oroa desto mer.
Halvautomater för jakt nästa steg
Många halvautomater för jakt har faktiskt löstagbara magasin. Lyckas man stoppa halvautomater för målskytte känns halvautomater för jakt som ett naturligt nästa steg.
Vad som kommer sen kan man bara spekulera om, men att RPS inte är förtjusta i ”prickskytteliknande” gevär på jaktlicens är ingen hemlighet. Ytterligare begränsning av vapengarderoben är inte heller otänkbart. Men den kanske största faran med utredningen är att den ”prövar” möjligheten att ta tillbaks ett gynnande myndighetsbeslut – kpistskyttarnas tillsvidarelicenser.
Testar på en liten grupp
Detta har aldrig diskuterats tidigare. Man testar på en liten grupp, där det dessutom är enkelt att få den breda massan med sig: ”Varför ska folk få ha automatvapen hemma?”
Men går detta igenom så finns systemet på plats för att göra det med andra vapentyper sen. Det är alltså inte säkert att de vapen man har på tillsvidarelicens i dag är säkra för myndigheternas klåfingrighet i all framtid.
Ibland verkar det nästan finnas en vilja bland de vapenägare som inte är i skottlinjen för tillfället, att ”offra” en udda gren i periferin, för att flytta fokus från sig själva.
”Går vi med på att förbjuda helautomatiska vapen låter de oss nog ha kvar våra halvautomater”.
Påhejade av media
Men detta är helt fel. Den avdramatiserade syn på vapen som funnits i Sverige tack vara allmän värnplikt och ett brett jaktintresse är på väg att ersättas av en mer negativ syn, ivrigt påhejad av media.
Ju färre vapenägare vi blir, desto mer obskyra kommer vi framstå i allmänhetens ögon och desto svårare kommer vi få att göra vår röst hörd. Om jägarkåren står vid sidan och ser på när de förbjuder kpistar, målskyttegevär och pistoler finns det ännu färre kvar som kan stå på jägarnas sida när de till slut kommer efter jaktvapnen.
