Vildsvinskadaver som redan börjat återvinnas på grund av ett misslyckat eller uteblivet eftersök.
Foto: Bo Magnusson Vildsvinskadaver som redan börjat återvinnas på grund av ett misslyckat eller uteblivet eftersök.

Så kan vi få bättre jakt på vildsvin

Vildsvinen ökar – på många håll mycket kraftigt. Detta är de flesta jägare, bönder och andra som vistas i skog och mark överens om. LRF talar om att krafttag behövs för att minska vildsvinens antal. Lantbrukarna förlorar stora summor på grisarnas härjningar i spannmålsfält och vallar.

Vissa större markägare hotar sina jaktarrendatorer med att om de inte lyckas hålla nere vildsvinsstammen och därmed skadorna i jordbruket så kommer de att sätta ut fällor som kommer att skötas rationellt.
Sjunkaröds viltslakteri i Skåne tar inte emot vildsvin som fångats i fälla därför att de gånger man provat göra detta var svinen så stressade så det påverkade köttkvaliteten negativt till den grad att köttet inte var tjänligt som människoföda. Naturligtvis blir alla grisar stressade av att sitta inlåsta i en liten fälla, flockdjur som de är. Skiljs de från sin flock, då kommer stressen.

Suggor med kultingar sköts
Vid en vildsvinsjakt på en större gård i nordöstra Skåne sade värden redan på morgonen att han förväntade sig en aggressiv avskjutning. ”Vi skjuter svinen tvärt av”, var hans budskap.
Under dagen nedlades två suggor som mjölken droppade ur spenarna på samt sex randiga kultingar.
De sex kultingarna grävdes ner då det inte var lönsamt att offra kostnaden för ett trikinprov på dessa.
En slaktare fick ta hand om de två suggorna.
Vi som intresserat oss för vildsvin i många år vet att det blir ett stort lidande för de kultingar som blir lämnade ensamma. 
Uppmanade till jaktbrott
Tyvärr slutar det troligtvis med döden för dem också – men de svälter ihjäl i stället. Att skjuta kultingförande sugga är inte tillåtet och därmed är det ett jaktbrott som värden uppmanade sina gäster till.
Hur kunde det gå så här? Vildsvinen var tidigare ett efterlängtat högvilt som vi åkte till Tyskland och Polen för att jaga – ofta till en hel del pengar. Nu betraktas de nästan som råttor, man väntar bara på att kraven på att lägga ut gift skall komma.
Under hotet av att bli av med sin jaktmark om det inte skjuts många vildsvin är det åteljägare som numera skjuter först och frågar sen.
Med detta menar jag att det inte längre är lika noga med att alla variablerna skall stämma.

Många skadskjutningar
Rätt djur som står rätt, och inte omlott med andra, och står stilla och att skjutljuset räcker till. Samma med drevjakten. Grisarna förvandlas till måltavlor. ”Det är för f-n bara grisar, skjut för helvete.” Placera dig i närheten av de större godsen i Skåne en lördag förmiddag och sätt på din jaktradio så får du höra om hur många skadskjutningar de har på denna dag. Inte behandlas rådjur och hjortar på detta viset. Nu måste i ärlighetens namn säga att de flesta sköter sig perfekt.
Fynden av griskadaver i markerna har ökat markant. Det handlar om grisar som påskjutits men inte fallit på den egna marken. 
Hur sköts eftersöken?
Man kan inte låta bli att undra över hur stort intresse som det läggs ner på eftersök. Det finns även en skyldighet att informera jaktgrannen om grisen efter skottet gått in på dennes mark.
”Det är för f-n grisar – det finns fler och räven skall också ha mat. Skit i dem och sov gott.”
Men kan man sova gott efter det?
Vad skall vi göra då?
Girigheten hos många lantbrukare måste botas på något sätt. Man kan inte ha kakan och äta kakan! Finns det mycket gris på markerna vill man ha mer i jaktarrende och just då är det otroligt bra med mycket gris.

Då blir det liv på bönderna
När svinen sedan börjar käka havre och vall blir det ett väldigt liv på bönderna, som kräver total utrotning och det genast i många fall.
Det finns många duktiga ungdomar som inte har råd med ett jaktarrende med möjlighet till vildsvinsjakt, men som inget hellre önskar.
Med en handledare som support kommer de att vaka natt och dag vid lantbrukarens vetefält utan kostnad blott de får möjlighet att jaga. Eftersökshunden finns då alltid tillgänglig och jakträttsinnehavarna på grannmarkerna är vidtalade om det skulle hända mitt i natten att något går snett.

Tillåt nattsikten
Naturligtvis skall det också genast bli tillåtet att använda de kikarsikten med ljusförstärkare som finns på marknaden redan idag. Nu är det endast tillåtet att använda dem vid eftersök, hur det nu skall gå till? Rätt använda är de jättebra. Även i svarta nattens mörker går det bra att se om det är rätt djur och det inte står något djur omlott som kan bli skadat.
Enligt gammal svensk jaktradition skall man inte skjuta på sittande fågel som anses för lätt. Den skall skjutas i flykten och därmed ha sin chans (att bli skadskjuten).

Vad då trygga i mörkret?
Det är exakt samma resonemang som de för som menar att grisarna skall känna sig trygga i mörkret. Vad då trygga? Trygga att få ett dåligt skott i sig, som leder till långt lidande.
Jag föredrar ljusförstärkta kikarsikten framför fällfångst. Det ger betydligt mindre lidande för djuret.
Det finns de som anser att om det blir tillåtet med ljusförstärkta kikarsikten så kommer jägarna att skjuta på allt möjligt annat vilt som kommer i deras väg i mörka natten.
En sak är säker, kriminella kommer att göra det och de har den möjligheten redan idag. Men de kriminella frågar inte om lov.
Med ljusförstärkta kikarsikten skulle vanliga laglydiga svenssonjägare klarar av att skjuta vildsvin på ett säkert sätt.
Avundsjukan över att någon har lagt en åtel för nära ”min” gräns eller att grannjägaren skjuter många grisar vid sin åtel kan vi lägga av med bums. Det finns grisar till alla! Saken är enkel – ingen åtel – inga grisar. 
Skaffa dig en riktigt fin gris åtel redan idag.

Mer om vildsvin på http://svinabloggen.blogspot.com