Styr upp älgförvaltningen
  • Sunne Jaktmässa

Styr upp älgförvaltningen

DebattPublicerad: 2014-05-22 11:16

Jägarnas Riksförbund (JRF) kräver att samtliga länsstyrelser upphör med särbehandling och egenhändiga regeltolkningar vid handläggningen av registrerings- och tilldelningsärenden i älgförvaltningen. Regelverket som styr älgförvaltningen ska följas lika i hela landet, anser JRF.

JRF har som mål att älgförvaltningen på ett administrativt enkelt och kostnadseffektivt sätt skall bedrivas som allmän jakt. Då får älgjakten samma villkor som gäller övriga jaktbara viltarter. Det ger markägare och jägare möjlighet till en adaptiv, lokal ekosystembaserad och skadeförebyggande förvaltning.

Allmän älgjakt inget hinder
Allmän jakt utgör inget hinder att lokalt och över större områden ingå i någon form av frivillig samverkan.

Intill dess vårt mål om allmän älgjakt uppnåtts är det JRF:s bestämda uppfattning att gällande regelverk skall följas. Det gäller särskilt berörda myndigheter. Ingen skall utsättas för vare sig positiv eller negativ särbehandling.


Regler åsidosätts ofta
JRF har vid ett flertal tillfällen konstaterat att länsstyrelser, medvetet eller omedvetet, åsidosatt nu gällande lagar, förordningar och föreskrifter för den adaptiva och lokalt ekosystembaserade älgförvaltningen.

Det handlar bland annat om att vissa länsstyrelser uppenbart anser sig ha ett uppdrag att ”tvinga” in markägare i den frivilliga samverkansformen älgskötselområden (ÄSO).

Det sker genom att använda sig av schablonarealer för licensansökningar, trots att regelverket tydligt anger helt andra kriterier.

Detta har även fastslagits av Kammarrätten i Göteborg enligt en dom i målet med nummer 5915-12.


Kortade jakttider
Det finns även fall med omotiverade beslut om kortade jakttider och avskjutningsrestriktioner för licensområden, trots att länsstyrelsen själv beslutat om den tilldelning som bör fällas för att nå uppsatta mål.

Regelverket anger att det är länsstyrelserna, viltförvaltningsdelegationerna, älgförvaltningsområdena, under ledning av älgförvaltningsgrupperna, älgskötselområden, bildade genom frivillig samverkan, licensområden och oregistrerade områden som intressenter som ska handlägga, administrera och genomföra den regionala och lokala älgförvaltningen.

Intressenter som viltvårdsområden och jaktvårdskretsar fyller i det nuvarande systemet inte någon funktion utan de olika intressegrupperna representeras genom den samverkan som förutsätts fungera inom det nya förvaltningssystemet.


Bör upplösas
JRF är av uppfattningen att viltvårdsområden, bildade för gemensam älgförvaltning på länsstyrelseinitiativ, bör avregistreras och upplösas.

Regelverket JRF hänvisar till är den av Sveriges riksdag beslutade Jaktlagen och då i första hand paragraf 10 och 33.

Därtill kommer den av regeringen beslutade Jaktförordningen samt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2011:7).

JRF vill dock påpeka att NFS 2011:7, enligt Förvaltningsrätten i Karlstads dom i mål nummer 1397-12, innehåller felaktigheter vad gäller viltvårdsområdens rätt att utan markägares medgivan ansluta deras marker till någon annan form av samverkan, till exempel ett ÄSO.


Når inte målen
Efter två säsongers älgförvaltning enligt det nya systemet konstaterar JRF, genom den information som återfinns i databasen ÄLGDATA, att ytterst få om ens några län når uppsatta mål.

Ett konstaterande som för oss gör det än mer obegripligt varför många markägare nekas registrering eller beläggs med restriktioner som förhindrar, eller i vart fall kraftigt försvårar, möjligheten att på ett meningsfullt sätt delta i förvaltningen.

Även när det gäller skyddsjaktärenden är JRF i flera fall kritiska till den handläggning som markägare utsätts för.


Får långa handläggningstider
Här handlar det om oacceptabelt långa handläggningstider, avslag med hänvisning till någon närliggande intressent som till exempel länsjaktvårdare (som representerar en ideell intresseorganisation) eller ÄSO-styrelse, avslag med motiveringen att närliggande områden inte jagat färdigt och så vidare.

Vår uppfattning är att skyddsjaktärenden oftast är akuta och därmed skall handläggas skyndsamt, utan inblandning av i området berörda intressenter. Skyddsjaktsbeslut om älg ska baseras på de i ansökningsärendet insända underlagen. I de fall underlagen anses bristfälliga skall sökanden beredas möjlighet att komplettera.


Går inte att lita på databasen
Till sist vill JRF framföra att vi i många fall ställer oss frågande till de uppgifter som redovisas i ÄLGDATA.

I flera fall förekommer det att de inlagda målen, som borde vara fastställda och inlagda före jaktstarten, förändras och i vissa fall till och med saknas.

Enligt regelverket skall varje fälld älg rapporteras till länsstyrelsen inom 14 dagar. Trots detta är inte alla uppgifterna inlagda i databasen när det gått månader efter jakttidens slut.

Vi är fullt medvetna om att detta till stor del beror på brister i rapporteringarna från jägarna, men det innebär att trovärdigheten för databasen blir låg.

 

Solveig Larsson, förbundsordförande

Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent     

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsBosjökloster