Vargfeber i Sörmland

Vargfeber i Sörmland

DebattPublicerad: 2009-03-23 09:39

Vi har vargar i västra Sörmland, inte tu tal om annat. De första vargobservationerna gjordes för mer än tio år sen. Det var vargar som korsade länet för vidare vandring. I år har det varit ovanligt många observationer som gjorts i sydvästra Sörmland, även får har blivit rivna.

Gissningsvis finns det lika många observationer som aldrig har rapporterats av den enkla anledningen att man inte skulle vara trovärdig. Att vargen uppträder i de här trakterna är inte så konstigt. Vi gränsar mot stora skogsområden som Kolmården, Tiveden, Kilsbergen och sedan är vi snart uppe i de trakter där det sen länge finns etablerade vargstammar. De här områdena är glest befolkade, plus att skogarna är fulla med bytesdjur, även tamdjur, så det är bara att ta för sig av det dukade bordet.

Vargobservation under dovjakt
Den 7 februari sågs en varg mellan Forssjö och Eriksberg under pågående dovviltsjakt, vilket rapporterades till jaktvårdskonulent Alf Lettesjö som var och tittade på spåren. Men det var hundspår som vanligt när han hade analyserat färdigt.
Jag känner Leif Fredrikkson som rapporterade det hela. Han är en erfaren och rutinerad jägare med stor kunskap om det vilda sedan många år. Jag har svårt att tro att han skulle rapportera en sådan här händelse om han inte var helt säker på sin sak.
Det kan nämnas att dagen innan den här händelsen sågs med stor sannolikhet flera vargar ett par mil från den här platsen. Det är inte troligt att det skulle vara varghundsliknande hundar i samma storlek. Det här är inte rapporterat, men verkar fullt trovärdigt.

Fler observationer
Hur många vargar som just för tillfället befinner sig i de här områdena är omöjligt att säga, då vargen rör sig över stora arealer på bara något dygn. Det finns fler uppgifter om synliga vargar och det är bara på någon vecka. Att det förekommer felaktiga uppgifter är helt klart.
Det som är irriterande är jaktvårdskonsulent Alf Lettesjös frenetiska förnekande av vargförekomst både nu och tidigare. Varför, kan man fråga sig? Kan det vara för att inte oroa allmänheten i onödan eller är det något annat? Man undrar vad som ska till för att få ett erkännande från hans sida.
I förlängningen är det här inte bra, att folk blir ignorerade, då man ifrågasätter deras trovärdighet, vilket i sin tur gör att det kanske kommer in färre vargrapporter i framtiden.

Äntligen ett erkännande
Den 28 februari kom äntligen ett erkännande från en myndighet, länsstyrelsen i Sörmland, om förekomst av varg.
Bra gjort, men inte en dag för tidigt. Något erkännande från Svenska Jägareförbundet och Alf Lettesjö kan vi nog titta i stjärnorna efter.
Det som Karl Ingvarsson från länsstyrelsen påpekar, att det rör sig om en varg som mer eller mindre har blivit stationär här i västra Sörmland, är förmodligen sant.
Men de många andra vargobservationerna då? Hur förklarar man dem?

Hanar som uppvaktar löptik?
Det kan ligga till så här:
Det handlar om en ung tik som är könsmogen för första gången och lämnat den grupp hon kommer från. Andra vargar som har observerats är hanvargar som uppvaktar den här tiken, om det nu är en tik, då vi är mitt uppe i deras parningssäsong.
Vad som kommer att hända framöver är intressant. Kommer hon att bli dräktig och stanna inom det här området eller kommer hon att återgå till den grupp hon kommer från, eller någon annan variant?
Området som vargarna rört sig över är cirka tre kvadrat mil stort och det verkar redan vara inmutat med klara gränser av de observationer som gjorts. I söder från Stigtomta, Vrena och Bettna och upp till strax söder om Katrineholm. Västerut mot norra delen av Östergötland. Sedan bär det ned mot Virå bruk, Ålberga och Jönåker.

Många frågor – få svar
Det finns många frågor men inga svar just nu.
Skulle vargen stanna kvar så är det inget konstigt med det. Det är ju så här ett nytt vargrevir kommer till.
Varifrån kommer den här vargen (tiken)?
Det här kan vara fel, men det lutar åt Hasselforsreviret bortanför Laxå, där det finns en liten vargpopulation sedan flera år tillbaka.
Hade hon stannat kvar i gruppen hade hon aldrig fått möjlighet att para sig då den dominerande honan bestämmer över flocken eller gruppen, så det är naturligt med utbrytare. Från Hasselfors och till de här trakterna är åtta-nio mil, som en varg med lätthet förflyttar sig på något dygn.
Som en parentes kan nämnas att tamhunden har samma beteende. För 50 år sen var inte hundhållningen den samma som idag. Hundarna sprang lösa på gårdarna på landet och var det då någon tik som löpte kom det uppvaktande kavaljerer från gårdar både när och fjärran.
Det man får hoppas på är att den framtida vargdebatten i den här regionen kommer att föras på en saklig nivå. Det som kan bli problem med en mer eller mindre en fast vargstam i de här områdena är som på många andra håll i landet. Jakthundar under jakt och företrädesvis får som går ute på sommarbete drabbas.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma