Vargturism bör förbjudas i Sverige
  • Granngården

Vargturism bör förbjudas i Sverige

DebattPublicerad: 2006-07-25 11:38

Vargen är i mångt och mycket allätare av vilt. Den äter vad som bjuds. Men den är också mycket försiktig, vilket förklarar dess normala skygghet för människor. Innan en varg börjar betrakta människor som byte skall flera faktorer vara uppfyllda.

Den första och kanske viktigaste är att ingen jakt bedrivs på vargen, en jakt som vidmakthåller skyggheten. Praktiskt taget alla incidenter med angrepp av varg har skett i tider och på platser där varg inte har jagats.

Den andra, och av en del betraktad som den viktigaste, är brist på naturligt byte, ofta i kombination med att tamboskap är skyddad genom bevakning eller stängsel av en kvalitet som är svårforcerat för varg.

Men även om dessa två faktorer är uppfyllda är risken för ett plötsligt angrepp från varg i Sverige högst osannolikt.
Vi behöver nämligen en tredje sak, tillvänjning (habituering). Det är en gradvis process där vargen söker sig allt närmare människor för att se om det är förenat med fara eller inte.

Det här förloppet har beskrivits i detalj av bland andra Dr Emeritus Valerius Geist från Kanada. Den kanadensiske biologen Mark E. McNay har sammanställt människa-vargkonflikter från Alaska och Kanada. En stor del av incidenterna har hänt i nationalparker där man har strävat efter att komma nära vargar. Vargar som har blivit allt oräddare. Ofta har de uppvisat vad som betraktats som ”lekfullt” beteende. Angreppet kommer sedan ofta när man minst anar det.

Det förklarar också varför vi har mer vargangrepp på barn i Indien än någon annanstans, även när barnen inte har varit i utsatta positioner utan angreppen har skedd vid eller i samhällen.

Vargen i Indien har högsta skyddsstatus. Befolkningen är inte beväpnad, det ä brist på bytesdjur och boskapen är mycket väl bevakad. Den höga folktätheten i Indien gör att habitueringen är omöjlig att undvika.

Alltsedan Gustav III släppte jakten fri och alla hade rätt att bära vapen i skogen utrotades i praktiken vargen snabbt från Syd- och Mellansverige. Samerna har alltid varit vargens dödsfiender i renbeteslanden. Alla vargar har skoningslöst förföljts.

I norra Finlands renbetesland var situationen den samma som i Sverige. I dessa områden fanns det alltså inga vargar som fick chansen att bli habituerade. Följaktligen hände inte heller några angrepp. I södra Finland var situationen annorlunda. Där fanns det under den ryska eran inte någon fri jakt. När vargsituationen upplevdes som svår försökte man med vargskall, det vill säga man gick man ur huse för att skrämma bort vargarna.
Eftersom inget farligt hände var vargarna snabbt tillbaka. Därför finns praktiskt alla redovisade vargangrep i Finland i den södra delen där vargarna hade möjlighet att bli habituerade. Lappalainen som gjort sammanställningen hittade heller inte någon skillnad på bytestillgången i norra eller södra Finland. En habituerad varg behöver inte ha bytesbrist för att angripa en människa.

Vad ovanstående belyser är alltså habitueringens stora betydelse, i avsaknad av jakt, för att vargar skall utveckla ett mot människor farligt beteende. Eftersom vargturism går ut på att komma vargar så nära som möjligt, för att vara säljande, leder den till att habitueringen påskyndas i de områden där aktiv vargturism bedrivs. För näringsidkarna är det naturligtvis önskvärt att vargarna blir så orädda som möjligt.

Ur säkerhetssynpunkt är det däremot helt förkastligt. Därför bör vargturism förbjudas i Sverige.
Vargturismen i Nordamerika äger i huvudsak rum i nationalparker utan fast befolkning. Besökare är där på egen risk. I Sverige omfattar samtliga vargrevir bofast befolkning, ofta med barn som inte plockas upp vid dörren av skolskjutsen. Här finns barn som av hävd haft skogen som sin naturliga lekplats. Det blir de som får ta riskerna med habituerade vargar.

Några citat:
Erik Nyholm (Finsk rovdjursforskare):
”En varg ska finnas men inte synas. En varg som visar sig för människor är habituerad och alltså farlig.”

Rolf Petersen (Isle Royale):
”Vargen är ett fantastiskt djur som hör hemma i vildmarken. Den största otjänst vi kan göra den är att den får vänja sig vid människor.”

Dr. Emeritus Valerius Geist:
”En nyfiken, orädd varg är en farlig varg.”.

Calle Seleborg, Folkaktionen ny rovdjurspolitik


Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGranngården
  • AnnonsChevalier
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB