Sanslöst bra pimpeltur
  • Granngården

Sanslöst bra pimpeltur

FiskePublicerad: 2007-03-12 10:02

Vi pulsar genom fårhagen, farsan och jag, en solig dag i mars. Siktet är inställt på en liten vik i sjön Aspen i Fagersta. För det mesta träffas vi för att fiska när det står socialt umgänge i agendan.
Det är ju så med oss karlar, har jag läst, att vi är resultatinriktade och har svårt att bara umgås.
På ålderns höst har farsan blivit en riktigt inbiten fiskare. För fick man tvinga ut honom, nu för tiden åker han självmant på små pimpeltävlingar som PRO och andra pensionärsorganisationer arrangerar.

”De fuskar”
– Jag ger mig fan på att den del tävlingsdeltagare fuskar. Jag har aldrig fått ens tio procent av de enorma vikter som en del fiskare väger in på tävlingarna, säger farsan magsurt när vi borrar varsitt hål och börjar pimpla stilla i det gassande solskenet.
Det går någon timme utan minsta livstecken i de hål vi borrar inom en radie av 50 meter.
I sådana här lägen byter proffsen plats omedelbart, men vi har ställt ut några angelställ också, så vi blir kvar. Vi nöter vidare med två dårars envishet.

Första till attack
Då, plötsligt, går den första abborren till attack mot min pirk. Liten och fjuttig, ja visst, men det är i alla fall en fisk och jag slipper ”namnet” den här turen.
Ganska snart hugger det igen. Och igen. Och borrarna blir större. Ett hål är hetare än de övriga, och eftersom vi borrat med 200-millimetersborr, tar vi snabbt beslutet att pimpla i varsin kant i det heta hålet.
Plötsligt hugger det som aldrig förr. Pirkarna hänger ovanför botten bara något tiotal sekunder innan det är dags att hala in ännu en abborre.
Just taktiken med två pirkar i samma hål verkar ha gott inflytande på bytesfiskarnas huggvillighet.

Sporrar rovfiskarna
Att det hela tiden finns ett nytt byte att konkurrera om sporrar de hungriga rovfiskarna. Då behövs inte ens maggott, det hugger bra på blanka kroken.
Till slut hinner vi inte ens sänka pirkarna till botten innan det är napp. Abborrarna hugger precis under iskanten. Med jämna mellanrum suger det tag ordentligt i våra spön och stora bumlingar får se sig besegrade.
Man blir så där flåsig – som när man har en stor bock framför sig en ljummen augustikväll eller när man hittar tiotals liter med gula kantareller på ett och samma ställe. Det är en glädjerusig flåsighet.
Hade jag haft glasögon hade det nu bara synts ett stort smajl och två igenimmade glasögonlinser.

Åter till de heta hålen
Farsan tester några nya hål, längre bort. Men de ger ingenting och snart pimplar vi i det heta hålet båda två igen.
– Hur mycket fisk kan det finnas i ett hål, säger farsan med ett fånigt leende. Jag har aldrig varit med om något liknande.

Två timmars huggande
Den våldsamma huggperioden håller i sig i två timmar.
Då har vi fått ett 20-tal riktigt skapliga matabborrar och 290 mindre artfränder. Det är närmare tio kilo fisk i två plastpåsar.
En sådan här dag hade vi kanske rent av vunnit någon liten pimpeltävling.
Vete f-n, förresten, då hade väl något proffs kommit till invigningen med 300 kilo nyfångad abborre.

Tillhör du den där sortens personer som sällan eller aldrig får mycket fisk på pimpelturerna?
Ge inte upp – en dag lossnar det. Det här är berättelsen om hur det plötsligt kom upp över 300 abborrar ur samma hål.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGranngården
  • AnnonsChevalier
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB