Hygget ligger på en halvö ut i sjön Hornavan och är en naturlig uppsamlingsplats för vandringsälgar i området. Den här platsen är ett bra exempel på hur olika myndigheter kan dra åt olika håll när det gäller älgjakt och skogsfrågor.
Foto: Mikael Hultnäs Hygget ligger på en halvö ut i sjön Hornavan och är en naturlig uppsamlingsplats för vandringsälgar i området. Den här platsen är ett bra exempel på hur olika myndigheter kan dra åt olika håll när det gäller älgjakt och skogsfrågor.

Hygge ger paradox i älgförvaltning

Den 15 augusti deltog Solveig Larsson, ordförande för Jägarnas Riksförbund (JRF), och Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på JRF, vid en viltexkursion i Arjeplog. De tittade på ett hygge som ger en paradox när det gäller betesskador och skyddsjakt på älg, där de berörda myndigheterna drar åt olika håll.

Exkursionen anordnades av Arjeplog allmänningsskogar, Länsstyrelsen i Norrbotten, Skogsstyrelsen, Statens fastighetsverk samt Sveaskog.
44 deltagare möttes i syfte att belysa och disktutera problematiken kring älgbete och vandringsälgar. Statens fastighetsverk var markägare och vid första exkursionspunkten besöktes hygge som upptogs 1977.

Plats för vandringsälgar på vintern
Hygget ligger på en halvö ut i sjön Hornavan och är en naturlig uppsamlingsplats för vandringsälgar i området, eftersom den djupa sjön fryser sent. Detta resulterar i att ungskogarna i området är extremt hårt betade och i princip omöjliggör föryngring av tall.
– Under åren har ett antal försökt gjorts att återbeskoga ytan med tall, men resultatet har blivit slyskog av lasbjörk. Älgarnas vandring sker mot slutet av jakttiden och gör det svårt att förvalta älgarna under ordinarie jakttid, berättar Mikael Hultnäs.

Beviljat begränsad skyddsjakt på kalv
Det har de senaste åren ansökts om skyddsjakt på 30 vuxna älgar per år, men länsstyrelsen har endast beviljat skyddsjakt på fyra kalvar per år.
– Detta visade på den stora paradoxen att myndigheten Skogsstyrelsen å ena sidan hotar med vite om marken inte återbeskogas, medan den andra myndigheten, länsstyrelsen inte medger skyddsjakt i den omfattning som krävs för att kunna återbeskoga. Det drabbar i slutänden den tredje myndigheten, Fastighetsverket, sammanfattar Mikael Hultnäs.

Bra lokalt samarbete mellan jaktlag
Diskussioner tog vid och erfarenheter från andra älgförvaltningsområden togs upp. Bland annat genom hur man med ett gott samarbete mellan jaktlag i området kan anpassa förvaltningen till rådande lokala förhållanden.
Vidare diskuterades öppnande av jakttidsfönster för att underlätta hanteringen av vandringsälgar.
– Efter en utsökt fältlunch vid Hornavan visades ett skördarmonterat röjningsaggregat, specialanpassat för ungskogar i behov av totalrestaurering, avslutar riksviltvårdskonsulenten Mikael Hultnäs.