Stormen Gudrun utnyttjas skamlöst
  • Pinewood

Stormen Gudrun utnyttjas skamlöst

Genom kikarsiktetPublicerad: 2009-09-16 15:03

Dan Törnström

Således presenterade Skogsstyrelsen en handledning i viltanpassad skogsskötsel i somras. Redan i sammanfattningen slås fast:
”Skogsstyrelsen anser att skador på skog huvudsakligen ska begränsas genom en anpassning av antalet hjortdjur.” Och: ”En ökad satsning inom viltanpassad skogsskötsel bör inte ske på ett sådant sätt att fokus flyttas från jaktens betydelse när det gäller att motverka en hög skadenivå.”

Begränsa antalet bilar?
Låt oss för resonemangets skull tänka oss motsvarande rapport från Transportstyrelsen om åtgärder mot trafikolyckor. Och låt oss tänka oss följande text i den inledande sammanfattningen:
”Transportstyrelsen anser att olyckorna i huvudsak ska begränsas genom att begränsa antalet bilar”...
Ja, men...? Det var inte riktigt den självklarheten vi var ute efter. Vad ska vi göra åt det faktum att trafiken faktiskt ökar och vi vill motverka antalet olyckor? Varpå man får svaret:
”Åtgärder för att skapa säkrare vägar, bilar och förare får inte flytta fokus från det faktum att en minskad biltrafik är den bästa åtgärden för att minska antalet olyckor.”

Slut på karriären
Därmed bör den utredaren på Transportstyrelsen ha nått slutet av sin karriär.
Men på Skogsstyrelsen kör man glatt vidare i gamla hjulspår. Allt ska underordna sig älgbekämpningen. Visst kan man vidta åtgärder och planera skogsbruket på ett sådant sätt att det lindrar effekterna av betesskador, men huvudsaken är att älgarna först skjuts bort.

”Älgexplosionen”
Ett annat exempel på Skogsstyrelsens retorik är det snudd på skamlösa utnyttjandet av stormen Gudrun.
”Älgexplosion” och ”fördubbling av älgstammen” är några av kraftuttrycken som älgutrotningsmyndigheten lättvindigt sprider omkring sig.
Det började redan 2005, direkt efter stormen, och likt en självuppfyllande profetia har man nu tjatat om den saken i fyra år.
Även om det säkerligen kan vara fråga om en ökning av älg­stammen – av diverse praktiska orsaker – är det snudd på löjeväckande påstående att en plötslig tillgång av mer foder skulle ha medfört en ”älgexplosion”.

Sker i tre steg
Det är förvisso riktigt att en stormfällning ökar foderproduktionen.
Det sker i tre steg: En omedelbar foderhöjning i form av vindfällen, efter något år kommer örterna (fältskiktet) och efter fem-sex år träden (buskskiktet).
Men detta är inte intressant. Det intressanta är om det före stormen verkligen rådde sådan foderbrist att det skulle vara av stor betydelse för älgstammens reproduktion.
Och för att göra en längre historia kort: Naturligtvis var det inte så.

Skulle ge svält
Skulle det ha varit så skulle vi ha haft skador redan före stormen av sällan skådat slag – mycket värre än älgexplosionen på 70-80-talen. Vi skulle ha haft en svältande älgstam.
Självklart kan man tänka sig en viss viktökning hos älgarna och i förlängningen en viss ökning av älgstammens produktivitet. Men det skulle krävas ganska omfattande forskning för att konstatera det. Och skillnaderna skulle sannolikt vara försumbara – definitivt inte ”explosiva”.

Älgobs av slump
Talet om en fördubblad älgstam grundar sig för övrigt på älgobs-statistiken, som påverkas av många fler faktorer än antalet djur som jägarna råkar se under älgjakten – för det är nämligen det man räknar, inget annat.
En orsak till att man ser fler älgar kan vara att jägarna helt enkelt ser längre ut över de storm­drabbade skogsområdena.
Och en orsak till att älgstammen har ökat något (inte fördubblats) kan vara att drabbade skogs­ägare haft fullt upp med storm­skador och därför försummat jakten. Båda dessa faktorer har sannolikt långt större inverkan än en eventuell ökad produktivitet hos älgkorna.
Den här frågan är alltså intressant – men också svår och nyanserad. Med många fler faktorer än en storm och en älgstam, som påstås föröka sig likt genmodifierade kaniner bara för de råkar få mer mat.

Retoriken ett hån
Skogsstyrelsens retorik är därvidlag ett hån mot vetenskapen och seriös viltförvaltning.
Men vår älgutrotningsmyndighet missar naturligtvis inget tillfälle att mata ut sin antiälg-propaganda. Larmrapporterna lever liksom sitt eget liv.
Allra störst effekt får man när propagandan skickas ut i form av en trave statistik till en dagstidningsredaktion någon vecka före älgjakten.
Det kallas pressmeddelande och sådana delegeras raskt av en stressad nyhetschef till en överlastad kvällsreporter som naturligtvis inte har en chans att sätta sig in i materialet, än mindre ifrågasätta det.
Håll utkik i tidningarna den närmaste månaden. Spektaklet är väl synligt.

Det drar ihop sig till älgjakt. Precis som de första stararna skvallrar om vårens antågande är den tilltagande strömmen av larmrapporter från Skogsstyrelsen ett förebud om höstens älgjakt. Vår statliga älgutrotningsmyndighet fungerar som ett urverk – tröttsamt förutsägbart.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsNettojakt höst 17
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB