Gordonsetter sökte rapphöns – fann död älg

”Man vaknar upp på morgonen och har oftast en föreställning om hur dagen ska fortskrida. Inte kunde vi ens drömma om att jakten på små rapphöns skulle sluta med att vi hittade en död älgtjur på några hundra kilo. Apportera den, Bianca, om du kan! ”
Fågeljägaren Maria Köhler berättar om en oväntad jakt med sin gordon setter.

Lördagen den 29 oktober begav vi oss som vanligt ut på förmiddagsträning – jag, min man Peter och våra gordonsettrar Gordvalls Citronella (Bianca) och Markusfjellets Cherie. I härligt höstväder med sol och bra vind tänkte vi försöka hitta de rapphöns vi hört i kohagen tidigare i veckan. Vi satte ut 25 rapphöns i början av augusti och har kunnat träna på dem ett par dagar i veckan. Det är första gången jag sätter ut rapphöns, så det känns extra kul att de finns kvar här omkring.

Bianca dundrade fram över grässlätten med bra vind i näsan. Ivrig och förväntansfull for hon ovetandes iväg efter en dikeskant. Jag dirigerade henne bortåt över diket, men hon stannade upp och gick ner i diket, kom upp igen och såg fundersam ut.

Hon stod stilla och tittade på mig. Sedan tittade hon ner igen i det 1,5 meter djupa diket.

Jag började undra hur det stod till med min turbo-racer som alltid springer som en galning så fort tillfälle ges, oavsett terräng.

Jag beslutade mig för att gå dit och kolla läget. Jag tittade på hunden och sedan ner i diket.

Jag trodde inte mina ögon. I diket låg en älg! Min fågelhund hade hittat en död älg, en tjur som visade sig vara cirka tre år.

Bianca såg lite osäker ut och tittade skamset på mig. Jag klappade om henne lite lätt och sedan gick vi 100 meter och ringde på hos markägaren. Där var ingen hemma. Ytterligare 100 meter bort bor storgodsägaren, som själv jagar i jaktlaget på bygden. Jo då, jaktlaget hade skadskjutit ett ungdjur för två dagar sedan. De hade haft tre eftersökshundar ute utan att påträffa djuret. Storgodsägaren skulle ta hand om älgen.

Vi gick hem eftersom vi inte kunde göra mer. Någon måste ha slagit på stora djungeltrumman. Efter 15 minuter var halva jaktlaget på plats. Vi gick dit för att höra resonemanget och analysen.

De hittade inga tecken på skadskjutning eller benbrott och hade svårt att avgöra dödsorsaken. De hade ringt polisen och stod nu och väntade. Eftersom polisen tycktes ta god tid på sig gick vi hem igen och är i skrivande stund ovetande om dödsorsaken.