Veterinären Krister Julinder i Söderköpingligger i täten, både kunskaps- och behandlingsmässigt när det gäller hundartros. Han har tidigare varit klinikchef på Valla djurklinik i Linköping i mer än tio år. En klinik han också startade 1986.
Krister Julinder ville mer helhjärtat satsa på ortopedi och startade sommaren 2004 Söderköpings djurklinik/artroskliniken.
Julinder har specialiserat sig på artroskopi och svårare ledoperationer. Han har gått de flesta kurser som står till buds för veterinärer inom detta område. Numera följer han mest kurser i artroskopi som är avsedda för humanspecialister, det vill säga läkare som behandlar människor.
Utbyte mellan läkare
Läkare på universitetssjukhuset i Linköping och Krister Julinder ett utbyte och medverkar vid varandras operationer. Likheterna på det ortopediska området med ledproblem och liknande är så stora att erfarenheter på det ena eller andra området är direkt överförbara. Kliniken i Söderköping är utrustad med den senaste tekniken på området för att kunna utföra de avancerade artroskopioperationerna.
– Under uppbyggnadsskedet har ledande företag från USA stött kliniken med avancerad artroskopiutrustning, berättar Krister Julinder.
Dags för operation
En golden retriever ligger på operationsbordet och är sövd. Hunden har haltat under en längre tid och detta vill inte ge med sig. Det mesta tyder på att det är något som inte står rätt till uppe i bogleden.
– Vid röntgen är det svårt att upptäcka dessa skador. När det går att avläsa via röntgen har det många gånger gått långt och är därmed också betydligt svårare att behandla, kommenterar Krister Julinder.
Ofta är det så att det är en skada som orsakats av den första skadan som är det stora problemet då.
Små snitt
Krister Julinder inleder operationen med att lägga tre små snitt mitt över leden. Det är dels för kameradelen, dels för arbetsverktyget och även för att dränera bort den vätska som pumpas in.
Allt arbete sker mot den stora TV-skärmen. Först förs kameradelen in. Detta kan se ganska våldsamt ut och här är det fråga om att verkligen veta vad man gör. Leden ligger betydligt djupare in i djurkroppen än man som lekman på området kan tänka sig. Genom kameradelen trycks sedan en steril vätska in i leden.
Klar bild
Genom att justera trycket, så att detta ligger strax över blodtrycket, stoppas blödningen och bilden på TV-skärmen blir helt klar. Nu går det att undersöka vad som inte står rätt till. Det syns tydligt på skärmen att det finns en inflammation. En sena har fått en skada och är fransig. Även i själva leden finns fransar av skadad vävnad.
Nu är det dags att även gå in med arbetsverktyget. Det finns sådana av olika slag, beroende på vilken typ av skada som ska behandlas. Utmärkande för dem alla är att man med hjälp av dessa tar bort sådant som är skadat och som orsakar inflammationen. Sedan växer bindväv ut.
– Tålamod och helst tre händer behövs för att göra dessa ingrepp, förklarar Krister Julinder.
Arbetsverktyget i detta fall är en så kallad shaver – en typ av fräs som roterar väldigt snabbt. Annat som också kan användas är tänger, saxar och olika skrapor.
Fräser bort skadan
Det är fantastiskt att kunna följa arbetet på TV-skärmen och se hur skadade partier fräses bort och hur dessa sedan sköljs ut via dräneringsslangen. Detta gäller även sådana lösa delar som kan ha flutit omkring inne i leden och irriterat sedan skadan uppkommit. Under hela operationsförloppet har det knappast förekommit någon blödning. Sedan instrumenten tagits ut häftas de tre snitten ihop. Totalt tar en operation två-tre timmar. Det är av största vikt att allt sker i steril miljö, med tanken på ingreppets känslighet.
– De stora fördelarna med artroskopi, jämfört med konventionell behandling, är att hunden inte har särskilt ont efter ingreppet och därmed knappast någon konvalescenstid alls, förklarar Krister Julinder.
De leder som är aktuella på hundar är främst armbågar, bogleder och knäleder.
Kostnaden för ett artroskopiingrepp ligger på mellan 8 000 och 25 000 kronor, allt beroende på ingreppets art och längd.
Är hunden försäkrad täcks en stor del av kostnaden av försäkringen. Genom den nya operationstekniken ges betydligt större möjlighet för hundar med dessa besvär att få ett fortsatt smärtfritt liv.
Shadow blev som en ny hund
Shadow är en glad och pigg blandis, mest schäfer, men även labrador och border collie. Hon kommer glad och hälsar, hoppar upp för att visa sin glädje. Men så har det inte alltid varit.
Nu efteråt förstår jag att hon hade ont, säger hundägaren, Agnetha Karlsson.
Tiken är snart tre år. Som ung blev den påsprungen av en annan större hund. Shadow skrek till när det hände och haltade sedan lite till och från. Man trodde emellertid det var fråga om växtvärk som skulle gå över.
Hältan gick över. Men inte minst Agnethas syster Ingela, som sysslar väldigt mycket med hundar, tyckte att Shadow hade ett konstigt steg. Tiken vande sig helt enkelt vid smärtan, men kompenserade steget något.
När tiken sedan som en rutinåtgärd HD-röntgades upptäcktes en skada i ena armbågsleden.
Därför blev det operation hos Krister Julinder på Söderköpings Djurklinik. Detta hände i slutet av augusti förra året.
Förbättrades
Ganska snart märktes en klar förbättring, men ändå var det något som inte stämde. Därför gjordes ett nytt ingrepp i bogleden i mitten av januari.
Veterinären konstaterade att även där fanns en skada. Något som inte hade visat sig på röntgen. Genom artroskopioperationen åtgärdades även detta. Enligt Krister Julinder måste hunden ha varit väldigt smärttålig. Shadow har inte visat några större symptom, trots de båda defekter den dragits med.
Nu är det en ny hund Agnetha har. Ögonen är gladare. Pälsen har fått en annan lyster och temperamentet är ett annat.
Morrar inte längre
– Shadow har upplevts som en tuff hund. Den har morrat åt andra hundar som kommit i närheten. Ja, den morrade ibland åt människor också, berättar Agnetha.
Det rörde sig helt enkelt om en försvarsmekanism. ”Kom inte för nära, jag har ont.” Ett beteende som helt har upphört nu sedan den andra operationen genomförts. Nu har Shadow inte några begränsningar.
Därför kommer tiken att börja tränas i eftersök. Den har gott påbrå härvidlag, med flera mycket duktiga eftersökshundar i släkten. Dessutom är Agnetha en av initiativtagarna till Eftersöksjouren, som hon nu är drivande i.
Eftersöksjouren har oerhört gott renommé inom jägarkretsar i trakten. Eftersöksjouren erbjuder jaktlag och enskilda jägare att teckna medlemskap för att sedan få hjälp av ett utbildat eftersöksekipage när behov uppstår.