Här är det svenska laget som slog det norska. Från vänster: provets totalvinnare, Tällmyrans Mimmi och Urban Nyberg från Ullånger, Axemmys Wimse och Lasse Fritz, från Ulrika, samt Säbydalens Donna med Sture Johansson från Ulricehamn.
Här är det svenska laget som slog det norska. Från vänster: provets totalvinnare, Tällmyrans Mimmi och Urban Nyberg från Ullånger, Axemmys Wimse och Lasse Fritz, från Ulrika, samt Säbydalens Donna med Sture Johansson från Ulricehamn.

Sverige vann i luzernerkampen

Det är det svenska laget som tar hem segern när det är landskamp för luzernerstövare mellan Sverige och Norge. Provets totalsegrare blir luzernerstövaren Tällmyrans Mimi och Urban Nyberg från Ullånger.

Tävlingen ingår som en del i det så kallade Kisaprovet, vilket är ett årligen återkommande elitprov för stövare i Östergötland.

Under dagarna två pågår provet, alldeles som det ska vid ett elitprov.

För andra året i rad utgår deltagarna från värdshuset i Ulrika, medan det norska laget är förlagt till familjen Fritz på gården Bäck.

Kommissarie för provet är Folke Pettersson och fullmäktig Jörgen Rolf.

Eftersom det är en landskamp för luzernerstövare, finns flera från Luzernerringens ledning på plats. Ordföranden Ivan Moberg från Aneby, vice ordföranden, Lars-Erik Tollbom från värmländska Väse samt Jan Berntsson från Svanesund på Orust. De svenska deltagarna kommer från Ullånger, Ulricehamn och Ulrika.

Av de 13 hundar som kommer till start är hela nio av rasen luzerner, medan det är en vardera av raserna, hamilton-, schiller-, finsk-, samt haldenstövare.

Svåra förhållanden

Det är oerhört svåra förhållanden som gäller. Lite snö finns kvar efter säsongens första snöfall. Dimman lättar lite endast mitt på dagen. I övrigt ligger dimman tät och ger ett lätt duggregn.

Dag två har det dessutom varit något kallare under natten, med lätt påfrysning som följd. När det sedan blir lite varmare i luften, frampå förmiddagen, är väderleken den sämsta tänkbara med tanke på vittringen. Kallare mark än luft gör det ytterst besvärligt för hundarna.

De svåra väderförhållandena visar sig också i resultatlistan. Under de två dagarna är det endast två hundar som var sin dag lyckas få full drevtid med 120 minuter. Då ska man ha i minnet att det endast är gräddan av stövare som ställer upp.

Men det är ju så det även fungerar vid praktisk jakt och är tjusningen med det hela. Ingen dag är den andra lik och man vet aldrig på förhand hur dagens jakt ska gestalta sig.

Följer Wimses arbete

Dag två av provet följer jag med kommissarien Folke Pettersson och Luzernerringens ordförande Ivan Moberg runt till en del av provrutorna. Först åker vi ut till Axemmys Wimse med hundföraren Lasse Fritz. Domare är Rikard Persson. Där ute i skogen finns dessutom ytterligare två från Luzernerringens ledning, Lars-Erik Tollbom och Jan Berntsson.

Där får vi se hur Wimse reser en hare. Jösse går sedan över vägen och tar en sväng in i skogen. Därefter kommer haren åter ut på vägen, men nu följer den vägen en bit. Emellertid blir inte jakten lång. Efter endast dryga tio minuter blir det dötappt. Hunden återvänder och bland ”experterna” på plats är man rörande ense om att något ovanligt inträffat. Antagligen har ”haren krupit in”. Den har helt enkelt satt sig så att inte hunden kom åt den.

Vi fortsätter för att se hur det gått för ett av de norska ekipagen, hunden Billy med föraren Thorleif Överland. Där är även den norske luzernerordföranden med. Tyvärr har de inte fått upp någon hare. De bestämmer sig, efter en snabbfika, för att byta område inom den ruta de har till sitt förfogande.

Meriterat ekipage

Nu skall vi kolla hur det gått för Säbydalens Donna och Sture Johansson, ett ytterst meriterat ekipage. Det här är andra landskampen de deltar i. Dessutom vann Donna SM för luzerner förra året.

De har haft hare uppe och vi väljer att placera oss i en vägkorsning, dels för att inte störa det hela, dels för att om möjligt få se haren komma på vägen och hur Donna sedan skall reda ut det hela. Ryggsäckarna med dess innehåll kommer fram och vi låter oss väl smaka. Vi hör att Donna fått haren på benen igen och vi har helt klart placerat oss rätt.

Där kommer haren på vägen! Nu sätter den sig för att lyssna var den har hunden. Jösse sitter där på vägen en bra stund, för att sedan vända tillbaka samma väg den kom, alldeles som harar gör. Sedan försvinner den in till vänster.

Det dröjer inte länge innan Donna kommer drivande för fullt på vägen.

Hon tvärvänder, där haren vände, och fortsätter också in till vänster. Där möter hon en annan hare. Den andra haren är betydligt ljusare än den som hoppade in där nyss och dessutom helt klart mindre.

Nu drar det iväg utefter vägen igen och in på vägens högra sida. Vi flyttar oss därför något ner mot den andra vägen i korsningen, eftersom vi tror att haren kan komma ut där. Men icke. Efter några minuter är det tappt igen och Donna är snart tillbaka hos oss.

Målande beskrivningar

Strax kommer även hundägaren Sture Johansson, tillsammans med domaren Per-Åke Gustavsson och vägvisaren Veine Öberg. Som vanligt diskuterades hur jakten gått till och väldigt målande berättar både Ivan och Folke vad de har sett.

Provet pågår mellan klockan 8.00 och 16.00 och nu började det dra sig mot stopptiden. Dessutom är det så ”lågt i tak” att mörkret börjar göra sig påmint, eftersom även dimman började tätna igen.