Alligatorjakt i mörka vatten
  • Elmia Game Fair

Alligatorjakt i mörka vatten

JaktPublicerad: 2007-06-13 13:58

Målet med jaktresan på fyra dagar är att hinna jaga alligator, vildsvin samt vitsvanshjort. Platsen är Orlando i Florida. Denna metropol bjuder inte bara sol, bad, shopping och Disney. Här finns också mycket fina jaktmöjligheter. Floridas
specialitet är urtidsdjuren som jagas med armborst eller pilbåge i det mörka vattnet. En alligator kan bli fyra meter lång. Den har närmare 80 sylvassa tänder och kan röra sig i uppåt 50 kilometer i timmen.

För att jaga på privat eller statlig mark krävs en jaktlicens som gäller ett år och kostar cirka 50 dollar, det vill säga runt 350 kronor.
Jaktlicenser kan lösas på till exempel Walmart, bensinstationer eller i någon jaktaffär. Det enda som krävs är giltig legitimation. Förra året såldes alla 4 406 tillstånd för alligatorjakt slut på fyra timmar.
Själva ansökningen går snabbt, på cirka tio minuter är tillståndet klart.
Jakten i USA är uppdelad på ett helt annat sätt än vad vi i Europa och framför allt Sverige är vana vid.
Jakten delas först och främst upp i privat och statlig mark.
Jakttider delas sedan upp efter vapenslag. En viss tid är det ”båg-jakt”. Då jagas alla djur men endast med armborst/pilbåge. Nästa säsong är det endast tillåtet att jaga med gevär. På privat mark är det fri jakt. Djuren räknas där som tamboskap. Här jagar man även med revolver, spjut och till och med kniv.
Men det finns givetvis även perioder, bland annat under föryngringstider, när olika arter är fredade. Den enda art som saknar en fredningsperiod är vildsvinen.

Var utrotningshotade
På 70-talet var alligatorerna utrotningshotade i Florida. Men en stor satsning på att skydda urtidsdjuren innebär att det nu finns över en miljon alligatorer i delstaten.
Det senaste året finns minst tre dokumenterade fall där människor dödats av alligatorer.
Floridas naturvårdsverk får nästan 50 ärenden per dag där någon anmäler alligatorproblem.
Myndigheter har flyttat alligatorer från bebyggelser och från andra oönskade platser ut till sankmarker och vissa sjöar.
I Orlando flyttades alligatorerna till i princip en enda plats, Lake Jessup. Här förökade de sig väldigt bra och en jaktbar stam skapades snart.
Totalt i hela staten Florida är det tillåtet att fälla 4 000 alligatorer per jaktår.

Licensbelagd jakt
En del i projektet att värna om alligatorerna var att införa licens-jakt och tilldelningsjakt för att hålla kontroll på jakten. Den som jagar på statlig mark i Florida måste betala en alligatorlicens på drygt 1 000 dollar. Att bryta mot jaktregler i USA är ett federalt brott och man döms till fängelse om man bryter lagarna.
Lake Jessup i Orlando är en stor sjö med mängder av små kanaler som övergår i sankmarker och träsk. Vattnet är så kallat ”black water” och sikten i vattnet är endast cirka 10-15 centimeter.
När det är lågvatten blir sjön mer än halverad och förvandlas till en sumpmark som är nästintill omöjlig att forcera.
För att erbjuda en säker jakt har jaktledaren Ed McCormick med sig minst en medhjälpare. I det här fallet är det Nathan Anzaldua, som är också är ”outfitter”, det vill säga guide.
Nathan är den som står framme vid jägaren och lyser med strålkastaren ut över vattnet. Det är också Nathan som avgör vilka djur som ligger inom ramen för vad jägaren är beredd att betala.
En alligator börjar på 1 000 dollar för fem fot urtidsdjur, vilket motsvarar drygt 1,5 meter.
Sedan fortsätter priset uppåt, till 5 000 dollar för en tio fots-alligator eller större (tre meter och uppåt.)

Nattlig jakt i båt
Jakten sker från båt på kvällen samt under natten. Ed kör med utombordaren. Vi åker runt på sjön och spejar efter små rödoranga ögon, som lyser som glödlampor när de reflekterar ljuset från strålkastaren.
Så fort ett öga upptäcks slås motorn av och en eldriven trollingmotor sätts igång.
Adrenalinet pumpar i denna smygjakt som kräver en hel del av jägaren. Nu är det total tystnad som gäller. Minsta ljud får alligatorn, cirka 70 meter bort, att dyka ner i vattnet.
Det räcker med en gummistövel som rör sig mot båtens metall, eller skrammel från armborstet mot durken.
När båten är 45 meter från alligatorn anar den oråd och sjunker sakta ner i mörkret. När urtidsdjuret är fyra-fem centimeter under ytan är det helt osynligt för oss.
Det är bara att starta en ny spaningstur över det mörka vattnet.

Linan klarar 300 kilo
Alligator jagas med armborst eller pilbåge. Armborstet skjuter iväg pilar som påminner om harpuner. Pilen har en tunn lina fäst i en hullingförsedd spets. Denna lina har en brottstyrka på 300 kilo.
Linan samlas upp i en vit plastburk under ”mynningen” på armborstet.
Spetsen är delad från pilen, för att alligatorn inte skall kunna få ur pilen genom att vrida och vända på sig och med hjälp av hävarmskraften bända ur pilen ur kroppen.
Att fånga alligator på det här sättet är en gammal jakttradition.
Innan vi börjar jakten har jag skjutit ett antal pilar på flytande gräs ute i vattnet för att lära känna vapnet.
En alligator som skjuts lägger sig automatiskt på botten där den finner skydd. Skulle alligatorn skjutas med en studsare skulle djuret genast försvinna under vattenytan, antingen sjunka om den är död eller försvinna sårad.
Månen, som nu kommit upp, är knappt halv. Månen är delad vertikalt och ser ut som en leende mun på det mörka himlavalvet.
Framför båten hoppar, i en aldrig sinande ström, mängder av fiskar. De äter de tusentals moskiter som svärmar kring oss.
– Jäkla fisk, den har förstört min tröja, muttrar Ed efter att en insektsjagande fisk hoppat på hans nytvättade plagg.

Flera djur siktas
Under kvällen siktas flera alligatorer, men det är fel storlek för det pris som är överenskommet.
– Psst, där är en på närmare två meter. Sikta bara på den för att öva, viskar Nathan.
Till slut syns en alligator i lämplig storlek som inte dyker vid ansmygningen.
Sakta men säkert kommer vi närmare vårt mål. Total tystnad gäller. Ingen rörelse, sakta kommer vi närmare.
Sittställningen, på knä i båten, blir snabbt smärtsam. Men adrenalinet håller den värsta smärtan borta. 15 meter blir 13.
Ed väser:
– Gör rätt nu. Sikta bara på den vita fläcken på nacken.
Vi har nu varit ute i sex timmar. Skulle denna ansmygning misslyckas avbryts jakten för den här natten.
12 meter är nu tio och andningen är koncentrerad. Ögat på alligatorn är nu stora och gula. Att se en alligator i vilt tillstånd så här nära är en oerhört mäktig känsla.

Fullträff
Den vita fläcken på alligatorns ”kind”, som är målet, blottas. När tio meter blivit åtta susar pilen ljudlöst mot sitt mål. Fullträff!
Med en gigantisk kraft drar alligatorn ut hela tråden från behållaren. En kraftigare tamp tar vid där den tunna linan slutar och alligatorn drar i väg cirka 40 meter för att sedan parkera på botten. Båten dras ett par meter åt sidan från kraften av alligatorn.
Det känns som om vi blivit fångade istället för tvärtom.
Sakta börjar Nathan dra och lirka alligatorn uppåt mot ytan. Jakten påminner nu en hel del om fiske. Nathan lämnar över linan till Ed eftersom han måste förbereda för avlivningen.
Ed drar i linan och strax kommer den blå pilen upp till ytan.
Detta innebär att alligatorn nu endast är cirka 30 centimeter från ytan. Trots det syns ännu inte kroppen i det mörka vattnet.
Plötsligt dyker ett stort huvud upp genom det svarta med öppna käftar som visar ett skrämmanade garnityr.

”Sätt en till i nacken”
– Sätt en till i nacken. Annars kan han rycka av linan, utbrister Ed.
Ytterligare en pil träffar urtidsdjuret och ger en dragmöjlighet på 600 kilo.
Alligatorn släpps ner i mörkret igen och vi laddar för säkerhets skull ytterligare en pil.
Storleken bedöms utifrån avståndet mellan nos och ögonen. Antalen tum från nos till ögon är lika med antalet fot för alligatorns är hela längd.
Kvällens byte bedöms till åtta fot - drygt 2,4 meter. Längden plus att alligatorn verkar vara en riktig fighter gör att Ed anser det nödvändigt med ytterligare en lina.
För tredje gången släpper vi ner alligatorn i djupet. Skulle vi hålla honom för länge över ytan kommer han snart att få en energikick och dra iväg med både oss och båt.
I änden på tampen som är fäst i linan sitter det båtfendrar med ett fluorescensämne.
Skulle alligatorn välja att dra iväg släpper guiden alla linor och tampar och låter den dra iväg med de lysande fendrarna.
Det är precis som i filmen Hajen. Steven Spielberg som gjorde Jaws 1975 var för övrigt inspirerad av just alligatorjakt.

Nya krafter
Vi avvaktar cirka 20 minuter och hämtar nya krafter. Alligatorn drar runt på botten och Ed är hela tiden beredd på att reagera på urtidsdjurets beteende.
Avfångningen är en kombination av fiske och användandet av slaktmasker.
Sakta dras alligatorn upp. Den är helt oskadd, spetsarna sitter kvar.
Före jakten får jägaren alltid träna och lära sig utrustningen som används, först armborst och sedan en ”boom-stick”.
Det handlar om en två meter lång metallstav, vars ena ände är en enkel form av pistol.
Genom att dra ut en cylinder i spetsen, och trycka in en .44-patron, får man ett avfångningsverktyg för alligatorer.
Ed håller upp alligatorn och visar de två ljusa fläckarna, cirka åtta centimeter bakom ögonen.
Genom att ta sats en decimeter från nacken stöter jag hastigt spetsen i nacken och skottet har träffat sitt mål med dödlig precision.
Guiden diskuterar livligt hur bra skottet eventuellt tog och om alligatorn verkligen är död.
Alligatorn har funnits i tusentals år före människan och är ett av de tuffaste bytesdjuren i världen.
Det händer att alligatorer som fångas har stora skador som läkt ut. De kan sakna både ett och två ben och delar av käken.
De har inga smärtreceptorer och läker otroliga skador. Så risken att den här besten fortfarande lever är större än man kan tro.

Tog där den skulle
Men kulan tog där den skulle och jakten är slut.
För att säkra vårt byte dras djuret upp mot båtens reling. Huvudet är upp och ner, med överdelen mot relingen. Detta för att den alligatorn inte skall kunna öppna käkarna.
Det sista en alligator använder krafterna till är att slå med käftarna. Käkarna tejpas för säkerhets skull ihop med kraftig eltejp.
En vajer dras runt kroppen och binds fast i båten. Det är klart att bogsera i land kvällens byte.
Nu kommer klapparna i ryggen, tillropen och glädjen.
Adrenalinet övergår i en lättnad och tröttheten efter cirka nio timmars jakt tar snabbt överhanden.
– Du gjorde ett bra jobb med din första gator, skrattar Ed.
Det är dags att se till att lagen efterföljs. Vi måste fästa ett märke på alligatorns svans.
Märket används för registrering hos konservatorn och rapporteras sedan till myndigheterna.
Konservatorn tar hand om skinnet som används för att göra lyxvaror i form av stövlar, resväskor och plånböcker. Köttet tar Ed hand om. Han har frysen full och skänker kött till välgörande ändamål. Inget går till spillo.

Vildsvin och hjort
I Eds paket ingår också vildsvinsjakt samt möjligheten att fälla vitsvanshjort om tillfälle bjuds.
Vi åker båt ut även till denna jaktmark. På vägen erbjuds jag att fiska.
Även fisket sker på ett annorlunda sätt. Med hjälp av en compoundbåge står fiskaren i fören och harpunerar fisk.
Bågsystemet, med hjul och kablar, gör det praktiskt möjligt, att stå och vänta med bågen redo när fisk syns i vattnet.
Försöken är flera men utdelningen blir mager.
Känslan att stå i fören med båge och spana efter byte är ändå mäktig. Så här har människan jagat fisk sedan tidernas begynnelse.

Djungeljakt
Därefter är det dags för jakt i Floridas djungel. Vakjakten sker från ”tree-stands”, obekväma stolar som sitter fastbundna högt upp i träden. Nu är det armborst som gäller igen. Kraften är på 150 pound, vilket är mer än väl för att fälla allt vilt.
Avståndet till åteln är cirka 20 meter.
Att jaga med pil är vanligt i USA. Kraften tillsammans med spetsarna på pilarna, avståndet till målet och ett väl avvägt skott gör skotten mycket effektiva.
Det blir inga pilar avlossade denna dag. Men en morgonjakt i djungeln bjuder på mycket mer.
Det är en vacker omgivning och mängder av fåglar och andra djur. Bland annat en tvättbjörn tittar på oss en stund innan den försvinner.
Efter en fika skall jakten återupptas.

Smygjakt på gris
– Nu är det dags att gå ut på smygjakt och se om vi kan hitta en stor gris eller en hjort, säger Ed.
Nu jagas det med en Ithica m/37. För amerikaner är det en gammal klassisk bössa, ett pumphagel-gevär laddat med slugpatroner.
Palmer, palmettos och lianer viks försiktigt undan i vår frammarsch i sökandet på lämpligt byte. Vitsvanshjorten är ett vackert byte och erbjuder tack vare sina extrema sinnen en svår och spännande jakt.
Det är nu mitt i brunsten, vilket gör att hjortarna i alla fall är lite lättare att komma in på. Uppmärksamheten fokuseras på hindarna.
Ett välbekant ljud hörs. Även om jag aldrig hört vildsvin i djungeln tidigare är det ingen tvekan om att en parad med grisar är på väg.
Först kommer en stor gris i täten. Ett muller av årsgrisar och kultingar rasar på efter.
– Ta en, ta den stora där borta, uppmanar Ed.
Men med tanke på risken att skrämma bort eventuella hjortar i området bör det vara en riktig trofégalt. Det är spännande och roligt att se vildsvin i djungeln. Men ingen galt är med. Flocken får springa vidare i samma antal som de kom.

Invandrade grisar
Grisarna kom till Florida år 1549 med hjälp av spanjorerna.
Tack vare sitt tuffa lynne och förmåga att skaffa mat på egen hand var de perfekta för nybyggarna. De lämnades helt enkelt utanför bebyggelserna, i det fria.
När sedan byborna skulle ha dem till mat, jagade man dem helt enkelt. De skapade med tiden en förvildad stam som nu är i det närmaste ett problem på grund av sin utbredning.
Det tog cirka 2 000 år för evolutionen att skapa våra rosa tamgrisar, med sina karaktäristiska drag i form av bland annat hårlöshet och avsaknad av betar.
Ed berättar att om man släpper ut en tamgris i skogen tar det endast ett par veckor innan återanpassningen för det vilda livet påbörjas. Betar börjar växa och även pälsen växer och börjar bli anpassad till ett liv i vildmarken.
Smygjakten fortgår över fält, i träsk och genom palmetto-buskage i jakten på ett bra byte.
Ed går bakom och styr färden med viskningar.

Smaldjur i sikte
90 meter bort springer ett smaldjur. Ed stannar så att vi inte låter dubbelt så mycket än nödvändigt. Där det finns hondjur måste det finnas minst en hjort, nu i brunsttider.
Avståndet till djuren minskas sakta med några få fot i taget. En stor fin hjort visar sig. På huvudet har den en krona med en bra uppsättning taggar. Vitsvanshjorten står ute på ett fält. Då och då springer en hind och en och annan kalv förbi bara 50 meter framför mig. Högt gräs, palmstammar och annan växtlighet skymmer skottfältet.
Det gäller att röra sig sakta närmare och försöka vara så tyst som möjligt. Ett mindre djur närmar sig nu bara 30 meter bort, förmodligen en oaktsam kalv som inte märkt faran.

Stressen ökar
Självklart kommer kalven snart att upptäcka vad som är på gång och då skrämma bort det tänkta trofédjuret.
Nu ökar stressen avsevärt. En missad skottchans nu vore ödesmättat, det är nu veckans sista jaktdag!
Efter någon minut är avståndet cirka 60 meter. Stöd finns inte någonstans, endast högt gräs.
Hjorten är ivrig och rör sig hela tiden, bredsidan visas, Ithican osäkras, en stam kommer i vägen.
Till slut visar han upp sig igen och skottet går. Ithican smäller rejält och kulan träffar målet perfekt. Hjorten stannar på plats. Skådeplatsen är knäpptyst. Till och med syrsorna är tysta i fem sekunder.
Ed spejar ut över fältet.
– Fick du honom?
Han har stått långt bak och inte sett hjorten falla.
Hjorten hämtas och de obligatoriska korten tas. När vi tagit ur hjorten fraktas den ut till närmasta väg där Ed hämtar upp den i sin truck, en Dodge Ram 1500.
Vildsvin blev det inga, men väl en alligator och en vitsvanshjort med sex taggar, cirka 80 kilo i levandevikt.

Häftig upplevelse
Det har varit en otroligt häftig och annorlunda jaktvistelse i djungeln och på svarta vatten.
Ed arbetar till vardags som Learjet-pilot åt ett stort företag och har jakten som extraknäck och hobby. Men hans hängivelse för jakten gör att det nog mer handlar om en livsstil än
hobby. Han är proffsig, säker och mycket trevlig.

Pilbåge och armborst är vanlig jaktutrustning i USA.

Boomstick för avlivning av alligatorer med hjälp av en .44-patron.

En respektingivande uppsättning gaddar. De sylvassa tänderna är extremt giftiga på grund av ”tandtroll” i form av bakterier.

En nöjd och trött jägare med det fällda urtidsdjuret.

Att fiska med pil och båge är kul, men svårt. Bågsystemet med hjul och kablar gör det möjligt att ha bågen spänd i väntan på en fisk.

Skyddsglasögon behövs vid avlivningen. Linan till harpunen är omsorgsfullt inlindad i sin behållare.

Det är viktigt att bytet märks för att alligatorn ska bli regelrätt registrerad.

Lastat och klart på Eds jaktbil, en Dodge Ram 1500.

Palmer och den intensiva djungelgrönskan bjuder på annorlunda jaktmarker för nordbor.

Ed McCormick sitter kamouflerad på pass åtta meter upp i luften. Här finns minsann inget tryggt trägolv, så det gäller att inte somna på passet!

Vitsvanshjorten skall nu förberedas för hemtransport. Den blev en trofé som nu hänger på väggen hemma hos Rickard Lundberg i Blekinge.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsGyttorp Norma