Bewegungsjagd – även hundförarna står på pass
  • Vildmarkshörnan

Bewegungsjagd – även hundförarna står på pass

JaktPublicerad: 2008-04-09 15:49

Som många av oss jagar idag. Hundar och folk tar sig genom en omringad såt.

Oregelbundet drev
Innan vildsvinen kom gick man oftast från en sida, gärna mot vinden, till den andra.
Sedan vildsvinen etablerat sig har man ofta valt att låta hundförarna röra sig oregelbundet genom såten. Detta för att vildsvin gärna biter sig fast i en tätning och blir kvar där.
Genom att skapa oro på flera fronter får man lättare loss vildsvinen ur sina förskansningar i täta granplanteringar.
Detta har varit det vanliga sättet att jaga stora som små terrängavsnitt. Det har mest varit en fråga om antalet tillgängliga skyttar, respektive antalet hundar man släppt, som avgjort den storlek på såt man klarar av att jaga.

Typiskt pass under Bewegungsjagd.

20-årig jaktform
Sådana förfaranden har även varit de förhärskande metoderna i Europa tidigare.
Sedan cirka 20 år tillbaka tillämpar man i Tyskland det man kallar Bewegungsjagd, då man jagar av större områden.
Det lät till en början väldigt konstigt i mina öron då ordet ”Bewegung” egentligen betyder rörelse på tyska.
I Bewegungsjagd finns nämligen inga rörliga hundförare i vanlig bemärkelse. Inom Bewegungsjagd är alla passkyttar.
Även hundförarna står på pass i ett litet torn. Hundföraren får endast lämna sitt torn vid ståndskall eller då man anser sig behöva stötta eller hjälpa hunden.

Inget för små lag
Denna jaktform är inget som små jaktlag ägnar sig åt. Det är ofta när ett skogsvaktardistrikt jagar av sin mark som detta kan tillämpas.
För att lyckas bra med denna jaktform brukar man säga att det ska jagas mellan 600 upp till 1 200 hektar.
Beroende på terrängen kan man då träffa mellan 40 och dryga hundratalet jägare på en sådan jakt. En viktig parameter är att såten inte får genomkorsas av stora vägar eller järnväg. Då får man inte till den rörelse, och växlingar mellan områden, man önskar inom såten.

Grundidén med Bewegungsjagd är att det i samma såt ska pågå flera drev samtidigt. Eftersom hunden tids nog släpper sitt drevdjur ska det förhoppningsvis ha kommit in i en annan hunds arbetsområde och ett nytt drev av samma vilt påbörjas.

Kräver planering
För att lyckas med en Bewegungsjagd krävs god planering samt kortdrivande hundar med rejält och självständigt sök. Det duger inte med hundar som man normalt behöver föra genom såten till vilttäta avsnitt för att de ska finna vilt. Under en Bewegungsjagd släpper nämligen hundföraren sin hund för att sedan själv ställa sig på pass i ett torn. Hundförarnas pass är oftast i, eller i anslutning, till en tätning som rimligtvis borde hålla vilt.
Som tumregel är ungefär 30 procent av deltagarna hundförare. En bra ”Stöberhund”, som det heter på tyska, söker självständigt av mellan 300-400 meter runt tornet.
Vilt de finner ska drivas mellan 10 och 20 minuter. Därför är wachtelhunden förstås mycket vanlig när man jagar på detta sätt. Men det händer även att man träffar andra raser i samband med en Bewegungsjagd. Det kan vara allt från jaktterrier till vorsteh.
Många gånger beror hundvalet på de preferenser som den lokala skogvaktaren har.
Grundidén med Bewegungsjagd är att det i samma såt ska pågå flera drev samtidigt. Eftersom hunden tids nog släpper sitt drevdjur ska det förhoppningsvis ha kommit in i en annan hunds arbetsområde och ett nytt drev av samma vilt påbörjas.
Det behövs inte mycket fantasi för att förstå att man som stående mitt mellan flera drev upplever det som otroligt spännande och att man under en sådan här jakt observerar fantastiskt mycket vilt.
Stundtals kan man stå mitt mellan fyra drev och det kittlar garanterat varje jägares själ. Vanligtvis är första timmen extremt händelserik. Sedan avtar det en del, men då och då rullar det som vågor av aktivitet i skogen.
I såten pågår samtidigt flera drev. När hunden släpper ska viltet ha gått in i en annan hunds arbetsområde. Förhoppningsvis tas viltet upp av denna hund som driver det vidare förbi några skyttar.
Normalt pågår en jakt under tre timmar. Man sätts ut mellan klockan 9 och 10. När du väl sitter på pass får du skjuta. Klockan 10.00 släpps hundarna och klockan 13.00 gäller ”hahn ruhe”, det vill säga skottförbud.
Tanken bakom att alla står på pass, så även hundförarna, är att man som passkytt lättare upptäcker viltet.
Som stillastående kan man många gånger också avlossa säkrare skott. Alla hundförare vet hur lätt det är att överraskas av odrivet vilt när man själv går genom såten. Man menar även att man inte ska behöva slänga iväg osäkra skott mot vilt. Alla vet att samma vilt snart kommer att exponera sig för ännu en skytt någon annanstans i såten.

Endast en gång per år
En jakt i detta format ger givetvis viltet en stor störning som inte kan underskattas. Därför är man inom tysk skogs- och viltförvaltning ense om att endast genomföra en jakt av detta slag per år och mark.
Har det jaktliga resultatet inte uppgått till det planerade gör man det resterande uttaget under mer konventionella jaktformer.
Endast i undantagsfall genomförs flera större jakter.
I Sverige är vi rätt många som ändrat sättet vi jagar på i den bemärkelsen att vi inte jagar samma mark så ofta. Förr var det nog rätt vanligt att man var ute och släppte en tax helg efter helg på samma mark under en hel säsong.
Nu jagar många med andra, och ofta mer störningsskapande, hundar.
Det är därför viktigt att vi ändrar vårt beteende och inte jagar på våra marker lika ofta.
Hela begreppet Bewegungsjagd bygger på att man inom ett större område gör ett enda stort uttag en gång per år. Det är alltså inget för oss hobbyjägare som önskar
sysselsättning för våra hundar och oss själva under en hel säsong.
Snarare passar det som koncept för stora markägare, som gods och skogsbolag, som önskar göra den jaktliga insatsen vid endast ett tillfälle.

Morgonsamling. Sällskapen är stora på dessa jakter.

På samlingsplatsen ställs bilarna upp i numrerade rader så att man enkelt och effektivt kommer ut till pass.

Det varnas ordentligt i det vältrafikerade Tyskland att jakt pågår.

Välskötta tyska skogar saknar allt vad undervegetation heter.

Allt vilt vägs in innan det läggs på paraden.

Fält vilt hedras musikaliskt. Alla viltslag har en egen melodi.

Under en av dagarna fälldes en galt med betar på över 20 centimeter. Dessa galtar visar sig sällan när man jagar ”normalt”. De större galtarna brukar smyga ut lagom tills dess att jakten är avslutad. Under en tre timmar lång jakt hinner det ibland lugna sig så att även de större försöker smita ut.

Jaktledningen tillät kron upp till åtta taggar. Själv fick jag bara tior och större i pass, men en av de kvinnliga hundförarna fick denna fina åtta i pass.

Bewegungsjagd är en ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland.
Jaktmetoden innebär att även hundförarna står på pass och väntar på att de kortdrivande hundarna med självständigt sök ska få ut klövviltet ur såten.

Det är inte så ofta som det sker några övergripande nyutvecklingar inom hur jakten bedrivs. Visst ändrar vi våra metoder i någon mening då och då, framför allt med nytt vilt i markerna.
Men i stora drag har vi vidmakthållit det gamla sättet att få ut viltet till passkyttarna. Endera med drevfolk eller med hundar som ansätts på olika sätt. Men i Tyskland har man radikalt ändrat metoden för att jaga större sammanhängande terrängavsnitt.
Man jagar av bortåt 1 000 hektar en gång om året och gör det då med besked.
I viltrika delar av Tyskland kan man skjuta över 100 klövvilt på en tre timmar lång jakt.
Av gammal vana har det generella sättet att jaga av en såt byggt på att man sätter skyttar runt, och ibland mitt i, såten som sedan gås igenom av hundar och folk.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsEdvardson
  • AnnonsChevalier
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB