Full fart med wachtel
  • Sunne Jaktmässa

Full fart med wachtel

JaktPublicerad: 2007-12-18 10:02

Med wachtelhund går det att jaga mycket olika vilt. På jaktlistan står det mesta när det gäller klövvilt – älgkalv, dovhjort, vildsvin och rådjur.
Wachtelns livliga temperament, okuvliga arbetslust och breda register är tre bidragande orsaker till att rasen vunnit popularitet hos den svenska jägarkåren.

För aktiva jägare
Men det är även egenskaper som ställer krav på ägaren. En wachtel som jakthund passar bäst för den aktiva jägaren.
En wachtel måste få utlopp för sin energi genom jakt och jaktträning. För den som har tid, kunskap och de rätta egenskaperna finns det stora möjligheter att finna en oumbärlig jaktkompis i Wachtelhunden.
Hundens verkliga specialitet, och det som den användas mest till i Sverige, är som kortdrivande såtjaktshund vid klövviltsjakt.

Jaktledaren Jan Ludvigsson förklarar förhållningsreglerna för dagens jakt.

Självständigt skall
Det som gör wachteln särskild lämpad för denna jaktform är ett självständigt sök.
En wachtel har ett tätt och väl hörbart drevskall och en samarbetsvilja, som gör att hunden avbryter drevet och snabbt återvänder till föraren när drevdjuret lämnar såtområdet.
En wachtel söker effektivt av stora arealer på kort tid och ger en effektiv jakt på bland annat rådjur, hjort, älg, vildsvin, hare och räv.
Jaktledaren Jan Ludvigsson har gått igenom dagens förhållningsregler och delat ut passen till de förväntansfulla skyttarna. Nu går alla ut till första såten, som oftast brukar vara ett populärt tillhåll för dovhjort.
Mitt pass är mitt inne i såten, så mina förväntningar att se vilt är stora.

Redo för intensiv jakt. Jan Ludvigsson stryker kopplet på sin wachtel Cessy.

Såtens hundförare, Jan Ludvigsson, meddelar att wachtelhundarna Bingo och Cessy är släppta. Med bara tre minuters sökande är det snabbt fullt drev i såten.

Kånkar på bytet. Det var på så nära håll, så det var inga problem att träffa, berättar Urban Karlsson när han kommer med killingen.

Ska bryta på gränsen
Efter att Bingo drivit ett par minuter meddelar Leif Andersson att åtta hjortar gått ur såten. De har sprungit ut på ett stort gärde och står nu i en klunga.
En wachtel ska bryta vid såtgränsen och det sker också nu. Därmed är det lätt för Jan Ludvigsson att få in hundarna och det dröjer inte många minuter innan det är fullt drev igen.
En skytt förvarnar Urban Karlsson att tre rådjur är på språng mot hans pass. Inom kort hörs studsarsmällen rulla fram över nejden.
Det är en get med dubbelkillingar som har gått ut vid Urbans pass. Den ena killingen är efter ett tiotal meter. Urban fäller killingen på ett avstånd av cirka 40 meter.

Med van hand tar Ari Suvänen ur killingen som Urban Karlsson sköt.

Det gäller att smyga upp i tornet så tyst som möjligt...

Upptag efter upptag
Hundarna ligger inte på latsidan. Jag får inblick i en av wachtelhundens starkaste sidor – ett självständigt sök. Det blir upptag efter upptag och det meddelas via radion att det är mycket vilt på gång i såten.
Efter en stunds väntan börjar vinterkylan göra sig påmind och koncentrationen sviktar. Men alla sinnen skärps när studsande hjorthopp hörs i slypartiet framför mig.
Hjorten stannar till i slyet. Det dröjer inte många sekunder innan nerverna tinat upp min frusna kropp. Jag hör hur hjorten stäppar fram och tillbaka på den snötäckta marken, men jag ser inte en skymt av den.

Hjorten bryter ut
Det blir tyst en liten stund. Smög hjorten iväg in mot såten igen? Då brakar det loss. Hjorten bryter ut framför mig och min gamla Husqvarna åker upp på axeln. Hjorten stannar till och jag får en fin bredsida. Men jag kan ändå inte skjuta. Nästa passkytt befinner sig i skjutriktningen.
Jag följer hjorten med blicken och ser hur den försvinner in i skogen bakom mig och ner mot Totte Malm, som är nästa passkytt.
Men hjorten är smart och undviker på nytt att hamna i skottläge. Spännande var det i alla fall.
Det är därför det är så lätt att bli jaktfrälst. Ena sekunden är det kav lugnt och på ett ögonblick ändras allt till explosiv spänning.
Jan Ludvigsson meddelar att vi bryter för lite mat och ljug runt lägerelden.
Men hur är wachteln som familjehund? Leif Andersson, som är aktiv i Svenska wachtelhundklubben, vet besked:
– Hemma är det en lugn och säker hund som är öppen och vänlig mot människor, stora som små. I skogen är den livlig och har stor jaktlust.

Wachtelhunden Cessy söker av såten snabbt och effektivt.

Skarp mot rovdjur
– En wachtel visar skärpa mot både rovvilt och skadat vilt, tillägger han.
Leif förklarar också wachtelhunden är en duktig eftersökshund och kombinerar spårintresse med läraktighet och samarbetsvilja.
Dessa egenskaper sammantagna ger hunden förutsättningar för att utbildas till en mycket god eftersökshund för klövvilt.

Avfångar skadat vilt
En wachtel är också snabb och skarp nog för att leta rätt på skadat vilt, som den avfångar, håller fast eller ställer. En del hundar visar även anlag för att bli totverbeller eller totverweiser, det vill säga dödviltskällare eller rapportör av dött vilt.
Wachtelhunden har också mycket goda anlag för apportering. Den går mycket gärna i vatten och den är en duktig och uthållig simmare. Med dressyr och utbildning kan den därför bli en god apportör såväl på land som i vatten.
Efter att vi har fått i oss mat och värmande drycker förbereder Jan Ludvigsson för dagens sista såt. Mitt i jaktmarken ligger en sjö och nästa såt är angränsande till sjön.
I bilfärden ut till såten berättar Jan att det är möjligt att vi kan få igång lite vildsvin.
Den här såten är cirka 1 200 meter lång och det finns ett par rejäla hyggen mitt i såten.
Nu skall Björn Johansson gå på med sin wachtel från norra hållet och Leif Andersson kommer med sin hund från söder.
Jag har fått mitt pass på ett bra ställe, cirka 80 meter från sjökanten.

Mer hjort än rådjur
Framför mig har jag ett av hyggena. Vi har fått flera rapporter från skyttar som är på väg ut till pass. De har sett både hjort och rådjur.
På de här markerna nere i Sörmland är det mycket vanligare i dagens läge att man skjuter hjort i stället för rådjur.
Marken som vi jagar på idag är cirka 600 hektar och det skjuts inte mer än 6-8 rådjur per år.
– Vi satsar mycket på viltvården i de här markerna, berättar Leif Andersson.
– Antalet hjortar och rådjur som blir skjutna är inte så mycket som man kanske skulle kunna fälla, men vi tycker att det är bättre att ha en rejäl viltstam istället för en hög avskjutningsstatistik.

Jaktvärden Leif Andersson med sin wachtelhund Anja i släptåg.

Drev nästan direkt
Alla passkyttar meddelar att de är på pass och att förarna kan stryka hundarnas koppel. Även denna gång är det full fart på hundarna och det är drev nästan direkt.
Leif meddelar att hans hund Anja driver rådjur och att drevet är på väg ut mot hygget där jag står. Efter en stunds drev uppe i skogen bryter äntligen rådjuret ut på hygget med riktning mot mig. Men mitt i drevet stannar rådjuret till, cirka 200 meter från mig. Dumt nog har jag ställt jag mig upp för att få bättre överblick.
Rådjuret upptäcker mig, gör en total kursändring ner mot den isbelagda sjön och klarar sig helskinnat.
Nu händer allting på en och samma gång. Ari Suvänen meddelar att en stor vildsvinsgalt passerat honom med svansen på full flagg.
– Det var omöjligt att få ett bra skottillfälle på den snabba grisen, ropar Ari på radion.
Det var Björn Johanssons wachtelhund Bellman som var efter grisen i några minuter. Efter att Bellman släppt spåret på grisen blir det upptag på rådjur efter en stund. Återigen har jag drev som går åt mitt håll.
Drevet kommer allt närmare, men överraskningen blir ändå stor när rådjuret kommer smygande bakifrån och efter sjökanten. Jag och rådjuret upptäcker varandra samtidigt. Efter ett 30-tal meters rusning stannar rådjuret till, tittar mot mitt håll och lyssnar efter hundens skall. Jag har rådjurets bakdel mot mig. Ett skott i detta läge är inte möjligt.
Drevdjuret börjar röra på sig oroligt och viker därefter av i riktning mot hygget, som jag har framför mig. Rådjuret försvinner bakom en liten höjd som finns på hygget.
Nu blir händelseförloppet otroligt spännande. Ska rådjuret vika av från mig, eller ska jag ha sån tur att det kommer fram bakom den lilla höjden?

Redo för skott. Smaldjuret är på väg ut på hygget och geväret åker upp till axeln.

Rådjuret anar oråd
Det blir den sistnämnda varianten. Rådjuret kommer fram bakom kullen, men anar oråd åt mitt håll och håller huvudet högt. Avståndet är cirka 80 meter.
Rådjuret trippar på lite för snabbt för att jag ska kunna skjuta i detta läge. Efter ett tiotal meters observant lunkande stannar det till bakom en buske. Nu är frågan om rådjuret ska gå fram ett par steg. Eller ska det bli skrämt och rusa bort från mig? Jag har turen på min sida denna gång. Rådjuret kliver fram ett par meter. Först nu ser jag att det är ett smaldjur och därmed också lovligt. Jag lägger in hårkorset bakom bogen och låter husqvarnan arbeta. Rådjuret markerar bra träff, men tjuvrusar ett hundra tal meter och lägger sig sedan mitt ute på hygget.

Björn Johansson vid det nyskjutna smaldjuret. Annars är det betydligt vanligare att det är hjortar som fälls i de här sörmländska jaktmarkerna.

Efter en stund kommer Bellman lunkande i spåret. Med nosen i backen är han snart framme vid rådjuret. Bellman luktar på djuret och sedan lämnar han platsen.
Wachtelhundar kan vara skarpa i lägen då det behövs, men kan också vara mjuka i andra lägen.
Jan Ludvigsson meddelar på radion avbryter dagens jakt och att det är samling vid jaktstugan.
Det blev ingen hjort denna dag för ovanlighetens skull. Det blev två rådjur istället – och det är inte så illa.
Största behållningen var annars att få se wachtelhundar i aktion. Det är en mycket livlig och rolig hund under jakt och så lugn och mysig på ”fritiden”.

Wachtelhunden Bellman kan se resultatet av sitt hårda arbete.

När Leif Andersson bjuder in till jakt efter klövvilt på de viltrika jaktmarkerna i Sörmland är det bara en sak som gäller, jakt med wachtelhund.
Wachtel är perfekt som kortdrivande såtjaktshund vid klövviltsjakt. Hunden gör självständiga och effektiva sök. När drevdjuret lämnar såtområdet avbryter wachteln drevet och återvänder snabb till föraren. Dessutom är hunden mångsidig och kan bland annat klara apportering, eftersök, avfångning och dödviltskall. Med rätt ägare kan en wachtel snabbt bli en oumbärlig jaktkompis.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsBosjökloster